Gruppen Stoppa Fas 3 och gör det NU! genomför just nu en namninsamling. Alla som var i Fas 3 skulle befrias, sade du, Stefan Löfvén, innan valets utgång och ni bildade er minoritetsregering. [...] Det fanns de som satte sitt hopp till att det skulle bli så. Har de blivit hörsammade? Nej. Fortfarande än idag skrivs arbetslösa in i Fas 3. [...] Tusentals människor som är i Fas 3 ifrågasätter starkt ert handlande, och det enda ni kan göra för att återfå det förtroende hos dem, som ni bränner i båda ändar, är att stoppa Fas 3, skriver gruppen bland annat. Surfa till namninsamling.se för mer info och för att skriva under.

Mats Kristiansson
Väntar fjärran evig
Haikudikter

© Mats Kristiansson 2012

1.Resfebern stiger.
Blodet blundar, och ögat
sjunker förundrat.
2.Husen har öron,
röken är blåa hjärtan,
drycken är kaffe.
3.Stammarna fallit,
ringarna dräpta multnar.
Skingrad är dansen.
4.Färdas i rummet,
rör mig inte i tiden.
Resornas ände?
5.Nu flödena vänds.
Med krumma rapmusiken
grusas även jag.
6.Vågorna taktfast
och slår mot brända stenar
en smärtande vals.
7.En återspegling
eller en annan mänska?
Svarta är svaren.
8.Och det blev afton,
och rymden togs och löven,
och det blev morgon.
9.Ur samovaren
längtan och heta drömmar
och uppgivenhet.
10.Ser i koppens djup
mitt eget ödes gåta:
tomhet utan slut.
11.Klövar i kärret
och mule djupt i hinken.
Kanske anar hon.
12.Träden stolta står.
Stolparna värdigt åldras.
Vattrad är ytan.
13.Lövlösa bävar
dungar av döda björkar.
Vassen väntar lugn.
14.Det gamla loket
är åter showens stjärna.
Evig är sången.
15.Stolpar stadgade
står lutande på fälten.
Trådarna undrar.
16.I vassen ögon,
blanka, fuktiga, sorgsna –
i vinden öde.
17.I molnen stiger
och som en kopp citronte
en smutsgul snörök.
18.Vilar och värnar
vid Sibiriens dammar
som vid Tigris strand.
19.Brinnande vidder,
myrmark och stammar formar
enformigheten.
20.Och som bärnstensglöd
och som på höga styltor –
under ytan ärg.
21.Gå genom dörren.
Lagren är ännu rena.
Glitter i dammet.
22.I lökens inre
finns murar evigt vita
och murkna stockhus.
23.Urtidsdimmorna
skimrar åter utan gräns
i vaxljusdoften.
24.Närmar sig händer,
vridna, brända, ylande,
purpur, guld och grönt.
25.Under raggig päls
förhärdad, öm och tålig
väntar och vilar.
26.Till höger tanken,
till vänster forna tider,
i mitten frågan.
27.På marken rusar
men vill till fjärran världar
blanka speglingar.
28.Den gamla trappan
väntar värdig på slutet:
ett härligt öde.
29.I fjärran diset,
i flodens skugga berget.
Många är varven.
30.Vilar vid bilen
horn och klövar och juver.
Stillar vinden ro.
31.Väntar längtande
i vagnens gula skugga.
Visslan ljuder skör.
32.Duvorna byter
slag på slag och vita ägg –
mörka speglingar.
33.Det rinner drömmar
genom gatornas gropar.
Frusna spillror blå.
34.Gå genom staden
i kläder vita som blod,
lämna den ljusgrå.
35.Gå genom staden
i kläder svarta som tid,
lämna den mörkgrå.
36.Och som från himlen
hörs och mörka molnen bort
en rispad undran.
37.Alla behöver
möten och oceaner.
Huwitai khun khur-naar.
38.I brustna mitten
lurar ångest och lera.
Dessa sanka fjäll.
39.När sulorna grå
och röda jorden slipprig
väntar man bara.
40.I vita teet
slumrar smaker törstiga
som blänk i forsar.
41.I leran gåtor,
skälvande som trådar grå.
O dessa! dessa!
42.Vandrar och vrider
och stillar skymning oro
som på stranden skär.
43.Som över stäppen
förr mot Västerns röda gap
blänker och längtar.
44.Såsom cirklarna
så skäran, hammarelden.
Ur gruset spillror.
45.När perrongerna
sluts och ödena öppnas
lyssnar marken fri.
46.Stilla som honung
och flyter slungad hänförd
floden mot väster.
47.Nu flödena vänds
och tonen åter doftar
kärr och tjära blå.
48.Vänta vid floden,
förs av flammor fjärran bort
att åter känna.
49.Står till gryningen
vid jurtan fångna, sorgsna.
Kullarna ryser.
50.Som sturska fålar
och mot himlen tornen blå
trevar och önskar.
51.Den store khanen
rider stiliserad än.
Vidderna gråter.
52.Kuttrar och pickar
täta som kullerstenar.
Pennor på marken.
53.Vid gyllne fötter
rökelse och gåvoskåp.
Evig är tonen.
54.Runda som öglor,
förgängliga som ilar.
Molnen skimrar svagt.
55.Munkarna ljuder,
rökelsesträngen glöder –
de andra väntar.
56.Hästarna gröna,
munkarna röda undrar
i flammornas land.
57.Vänta på toppen.
I dalen råder kaos.
Kamelerna ler.
58.Vänta vid elden,
förs av dofter fjärran bort
att åter sväva.
59.Vänta vid gränsen
med fläckarna och molnen.
Snart är vassen här.
60.Röken från loket
blandas med stackmolnen grå.
Evig är elden.
61.Bakom händerna
synen, hörseln och tjattret.
Aporna undrar.
62.Det nya templet
är ännu grått som duggregn.
Härligt är hoppet.
63.Som under månen
stapplande på krumma ben.
Bördorna bävar.
64.Mänskorna skäller,
hundarna bligar tysta.
Öden i diset.
65.Eviga cirklar
vilar fasta i intet.
Svaret är givet.
66.Nu skymningen ler,
och blåa kurvor skymtar.
Härlig blir natten.
67.Nejden sig disar,
och som längtan i fjärran
sig dammen solar.
68.Fjättrade känslor
och i stugorna gråa.
Ängarna väntar.
69.Under vassen sand,
under sanden tid solid,
under tiden du.
70.Musikens blanka
slingor genomskinliga
i skymning höljer.
71.Frusna i tiden
flyger passagerarna.
Evig är slingan.
72.Som fåglar krossar
och ur munnen mörka skal
som förr vid randen.
73.Ur skri en aning.
Vatten mumlar. Vågor står. –
Musiken blundar.
74.Rusar och välter
och upprör hoppet stillhet
som vid flykten skör.
75.I väntan tango,
törstig, lövlös, bedjande –
i sorlet fruktan.
76.Blinkande drinkar,
ett andetag i sänder
i dimman ylar.
77.I trolska ljuset
skymtar fjärran gåtorna.
Böljar vågor grå.
78.Bakom ånger slag
på slag och bistra grynnor,
framför ängen dolsk.
79.Nu flödena vänds.
Som böjda trutar stillar
glitter, trådar allt.
80.Den sista färjan
anar kal den första bron,
skummar och över.

Anmärkningar

Haiku var från början ett japanskt versmått men skrivs numera i hela världen. En traditionell haikudikt består av 17 stavelser, fördelade på tre rader. Det är fem stavelser i den första raden, sju i den andra och fem i den tredje. En haikudikt beskriver vanligen en upplevelse i naturen eller i ett mänskligt sammanhang. Det kommer ofta en överraskning på slutet (d.v.s. ungefär i den sista raden).

Somliga anser att antalet stavelser kan variera så länge man håller sig till tre rader. Det anser inte jag. Som jag ser det är en del av utmaningen just att hålla sig till den föreskrivna formen. Gör man inte det är det inte längre en haikudikt, tycker jag.

*

22 juni 2014 splittrade jag Haikudikter 2004-2014, där alla haikudikter jag skrivit ingick, i fyra diktsamlingar:

Jag tycker att denna disposition känns mer naturlig.

Numren nedan avser dikternas nummer, platsnamnen var dikterna är skrivna och datumen när dikterna är skrivna.

Redan 2004, när jag under det årets tågluff skrev mina första haikudikter, hade jag flera gånger men utan framgång försökt komma över tur- och returbiljetter med Transsibiriska järnvägen. När jag 2012, åtta år senare, äntligen tog mig från Skövde till Ulaanbaatar via Stockholm, Helsingfors, Moskva och Irkutsk kändes det helt rätt att skriva ännu fler dikter i det versmått jag valde 2004 för att få åtminstone viss fjärran östern-känsla. Planen, som också lyckades, var att skriva 80 dikter, precis som under 2004 års tågluff, med ganska fylliga kommentarer. Det kändes som ett lagom stort projekt att fördriva tiden med under de många timmarna på tåg och på vandring i de städer jag passerade. Texten blev inte så lång men i gengäld desto bättre. Åtminstone jämfört med resedagboken från 2011 års tågluff till framför allt Albanien och Hasankeyf i Turkiet, som ännu inte finns på mkforlag.com och som jag kanske slutligen väljer att inte publicera.

Titeln Väntar fjärran evig i samma stil som titlarna på Gunnar Björlings diktsamlingar är helt enkelt de tre vanligaste innehållsorden i dikterna men känns helt rätt i sammanhanget.

1. Södra Ryd 7/7 2012. Resfebern infann sig oväntat och med besked igår.

2. På Skövde stationscafé (Pressbyråns – inte det nya flashiga) 7/7 2012. Apropå Pressbyråns pappersmugg med clipartliknande bilder av bruna och blåa kopphus med öron, en vit husgräddkanna, en blå bullbuss, ett brunt muffinhus och en blå koppbio.

3. På tåget från Skövde till Stockholm 7/7 2012. Apropå att många träd längsmed spåret fallit helt eller delvis (till ungefär 45 graders vinkel).

4. Stockholm 7/7 2012 (på viking line-terminalen). Apropå att jag gjort detta så många gånger förut att det känns ungefär lika evolutionerande som att dricka en kopp varm mjölk eller besöka kvarterspizzerian.

5. Stockholm 7/7 2012 (på aktre utomhusbaren på Mariella). Ur färjans högtalare strömmade bland annat rapmusik.

6. På färjan från Stockholm till Helsingfors 7/7 2012 (vid utfarten från Saltsjön). Våg på våg slog mot kajen, förvånansvärt nog i takt med valsmusiken från högtalarna. Eller kanske inte: intervall mellan vågor tenderar nog att vara desamma så länge vinden är densamma.

7. Helsingfors 8/7 2012. Apropå att jag i andra ändan av en inglasad galleria först trodde att jag såg min spegelbild men sedan förstod att det var en annan människa med, liksom jag, ljus- och mörkblå skjorta hängande utanför bruna shorts, sandaler och rätt lite hår.

8. På tåget från Moskva till Irkutsk 10/7 2012.

9. På tåget från Moskva till Irkutsk 10/7 2012. I varje vagn finns en gul samovar med varmvatten. Den nyttjas flitigt, framför allt till att brygga te och värma nudlar.

10. På tåget från Moskva till Irkutsk 10/7 2012. I restaurangvagnen serveras te i koppar stora som Rundetårn. Eller åtminstone stora som de jag brukar dricka ur hemma hos mig. Portionerna är dock något mindre än mina standarportioner. Enligt prislistan får man 200 gram te, 20 gram socker och 9 gram citron, vilket jag uppskattar är precis vad man får. Te heter för övrigt чай [ʃaɪ], precis som på turkiska. Undrar hur det kommer sig.

11. På tåget från Moskva till Irkutsk 11/7 2012. Apropå en ko och de kärr vi färdas genom.

12. På tåget från Moskva till Irkutsk 11/7 2012. Apropå de meterhöga, väldigt gamla stolpar man ser rätt ofta. En gång stöttade de upp elledningsstoplar, men dessa är nu borta.

13. På tåget från Moskva till Irkutsk 11/7 2012. Apropå de dungar av döda björkar man ser då och då.

14. På tåget från Moskva till Irkutsk 11/7 2012. Vid ett av de många längre stoppen, då de flesta passagerarna passar på att sträcka på benen och handla mat och dryck, fanns ett gammalt röd-, svart- och vitmålat lok, som fotograferades av rätt många. På bilderna hamnade förutom loket rätt många barn.

15. På tåget från Moskva till Irkutsk 11/7 2012. Var och varannan elledningsstolpe är stadgad med två meterhöga stöttor. Trots detta lutar väldigt många stolpar sisådär tjugo grader.

16. På tåget från Moskva till Irkutsk 11/7 2012. Apropå större och mindre vattensamlingar i det till synes oändliga kärret.

17. På tåget från Moskva till Irkutsk 12/7 2012. Medan jag satt i restaurangvagnen och drack citronte (från påse men med äkta citronklyfta) såg jag i fjärran några höga skorstenar vilkas rök sammansmälte med molnen.

18. På tåget från Moskva till Irkutsk 12/7 2012. Apropå koflockar vid vattendrag.

19. På tåget från Moskva till Irkutsk 12/7 2012. Apropå tre typiska företeelser i det sibiriska landskapet: fält med rallarrosor, sankmark utan slut och dungar av lövträd.

20. Irkutsk 13/7 2012. Apropå det myckna byggandet i Irkutsk.

21. Irkutsk 13/7 2012. Apropå ett uråldrigt trähus med en uråldrig dörr med lättdyrkat lås och en modernare dörr med mer svårdyrkat lås.

22. Irkutsk 13/7 2012. Apropå ett gulbrunt, fallfärdigt trähus bredvid en vitputsad, välrenoverad rysk-ortodox kyrka med glänsande lökkupoler, närmare bestämt Ärkeängeln Mikaels kyrka.

23. Irkutsk 13/7 2012. Apropå ett besök i Ärekängeln Mikaels kyrka.

24. Irkutsk 13/7 2012. Apropå ett besök i Ärekängeln Mikaels kyrka. Besökare mer troende än jag gick allt långsammare, allt andäktigare ju närmare de kom ikonostasen (jag tände dock ett ljus). Purpur, guld och grönt hör till inkonostasens mest framträdande färger.

25. Irkutsk 13/7 2012. Apropå de många halvvilda hundarna, som förekommer både ensamma och i flock.

26. Irkutsk 13/7 2012. Apropå en byst av Stalin med levande duvor (en på varje axel och en på hjässan just när jag skrev denna dikt).

27. Irkutsk 13/7 2012. Apropå spegelbilder av bilar längst upp på en utskjutande glasvägg på ett hotell.

28. Irkutsk 13/7 2012. Apropå den minst sagt förfallna trappan vid vägundergången vid brofästet rätt nära järnvägsstationen.

29. På tåget från Irkutsk till Ulaanbaatar 14/7 2012.

30. Vid gränsen mellan Ryssland och Mongoliet (den ryska sidan) 14/7 2012 var vi tvungna att lämna tåget under några timmar medan den vagn som skulle fortsätta till Mongoliet kopplades från de vagnar som inte skulle göra det och till ett nytt tågset. Jag såg då en frigående ko lägga sig i skuggan av en bil.

31. Vid gränsen mellan Ryssland och Mongoliet (den ryska sidan) 14/7 2012. Under upphållet satte sig en liten rufsig hund under vagnen som skulle fortsätta till Mongoliet för att få skydd mot det rätt heta solgasset. Samtidigt hördes visslan från ett tåg som avlägsnade sig.

32. Vid gränsen mellan Ryssland och Mongoliet (den ryska sidan) 14/7 2012. Apropå duvorna som bor i de öppna takfönstren på det koppargröna taket på stationshuset.

33. Ulaanbaatar 16/7 2012. Apropå de många rätt djupa och rätt stora hålen i gatorna i Ulaanbaatar.

34-35. Sainshand 17/7 2012. Apropå leran och de många större och mindre vattenpussarna i Sainshand.

36. Sainshand 17/7 2012. Apropå att det regnade nästan hela tiden jag var i Sainshand. Oftast handlade det om lätt duggregn, men i alla fall ...

37. Sainshand 17/7 2012. Huwitai khun khur-naar uttalas ungefär [ˌwʊɪˈtaɪ kʊn kʊrˈna:r] och betyder ungefär Om det regnar när du kommer till en ny plats får du tur. Närmare bestämt betyder huwitai rikedom, khun person, khur regn och naar till. Detta mongoliska ordspråk lärde jag mig av en mongolisk matematik- och statistikstuderande i 20-årdåldern, som jag träffade på en resaturang där hon jobbade under sommaren. När hon fått klart för sig att jag var lärare i engelska pratade hon med mig både länge och väl. Framför allt ville hon veta vad hon skulle göra för att bli bättre på engelska. Jag rekommenderade att hon skulle lära sig fler engelska ord, men hon trodde inte riktigt på det svaret. Jag stod dock på mig, eftersom ett annat svar ju hade varit en lögn.

38. Sainshand 17/7 2012. Apropå att det denna dag är elva dagar sedan jag lämnade Skövde och att precis halva tiden av årets lilla utflykt återstår.

39. Sainshand 17/7 2012. Apropå hur lerig marken är överallt på grund av regnet. En asfalterad landsväg löper rätt igenom Sainshand, men alla andra vägar är grusbelagda. Där bebyggelsen är som tätast är vägarna anlagda, men där bebyggelsen är glesare har vägar uppstått där bilar kört många gånger.

40. Sainshand 17/7 2012. Mongoliskt te är mycket svagt och serveras med mjölk och socker. Det används även till soppor, till exempel grönsakssoppor och köttsoppor. Att döma av vad jag såg på caféet jag besökte flest gånger i Sainshand är det också vad som dricks mest. Trots att det mongoliska teet är lika smaklöst som all mongolisk mat och dryck är det förvånansvärt smakrikt(!), insåg jag när jag druckit några koppar.

41. Sainshand 17/7 2012. Apropå att den mesta marken i Sainshand är grus och lera och att nästa lager av bland annat krossat glas bildas framför ens ögon (i motsats till i städer med asfalterade gator och trottoarer, där varje början till ett nytt lager sopas bort eller sköljs bort med vatten).

42. Sainshand 17/7 2012. När jag tillsammans med ett antal ortsbor vandrade mot järnvägsstationen för att hoppa på tåget mot Ulaanbaatar var känslan ungefär lika det sjunde insegel-aktig som i Skagen 2002.

43. Sainshand 17/7 2012. Apropå att bilar körs var som helst i det lätt kuperade landskapet, vare sig det finns väg eller inte (oftast finns ingen väg; de stigliknande vägar som finns har gradvis skapats av bilarnas hjul).

44. Sainshand 17/7 2012. Apropå två vanliga symboler i Mongoliet: yin och yang samt hammaren och skäran.

45. Sainshand 17/7 2012. Apropå de myriader försäljare av godis, läsk och dylika absoluta livsnödvändigheter som samlas på perrongen ett par timmar innan ett tåg ska avgå.

46. Sainshand 17/7 2012.

47. På tåget från Sainshand till Ulaanbaatar 17/7 2012.

48. Ulaanbaatar 18/7 2012. Apropå de många som fikade eller slappade vid floden Tuul.

49. Ulaanbaatar 18/7 2012. Apropå målningen Until dawn breaks av Ch. Kharelbaatar (1959-) i ett konstmuseum jag besökte.

50. Ulaanbaatar 18/7 2012. Apropå att många högre byggnader i Ulaanbaatar, till exempel hotellet The Blue Sky, är metallicblå.

51. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå att den vanligaste bilden på skyltar i Ulaanbaatar nog är en av Djingis Khan och att den vanligaste ingrediensen i namn på företag, speciellt restauranger, nog är Djingis Khan.

52. Ulaanbaatar 19/7 2012. På en kullestensbelagd plats i Gandan-klostret fanns nästan en duva per kullersten, och på marken låg en hel del fjädrar. Nästan lika många duvor per kullersten fanns för övrigt vid en staty av Dostojevskij utanför Leninbiblioteket i Moskva när jag var där 25/7 2012.

53. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå vad som fanns nedanför en rätt stor buddastaty i Gandan-klostret.

54. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå de många bönesnurrorna, av tibetanska buddhister kallade juveldharmas hjul, i Gandan-klostret, som många besökare, bland annat jag, satte fart på.

55. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå ett besök i ett tempel med mässande munkar och vördnadsfulla besökare.

56. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå gröna hästar på en målning i konstmuseet jag besökte och i relief på en plånbok jag köpte, rödklädda munkar, som framför allt finns i Gandan-klostret men också här och var i staden, samt flammor på de många mongoliska flaggor man ser på framför allt bilar.

57. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå bergen i Ulaanbaatars utkant, dalen Ulaanbaatar ligger i samt en staty av en vit och en röd kamel med halsarna om varandra rätt nära mitt pensionat (kanske brottas de, kanske vänslas de).

58. Ulaanbaatar 19/7 2012. Apropå några män som stod och satt kring en eld de tänt på taket till ett femvåningshus.

59. Vid gränsen mellan Mongoliet och Ryssland (den ryska sidan) 20/7 2012. Under det kanske fem timmar långa stoppet i väntan på lok hände inte mycket.

60. På tåget från Ulaanbaatar till Irkutsk 20/7 2012. Apropå de stora mörkgrå rökpuffarna från loket och enstaka grå stackmoln på himlen.

61. Irkutsk 21/7 2012. Apropå en gyllene skulptur av en bänk med tre apor. En höll för öronen, en ögonen och en munnen. Budskapet är uppenbarligen lyssna inte, titta inte, tala inte, men vilken är kontexten? Jag frågade några förbipasserande, men de som kunde lite engelska hade förstås ingen aning.

62. Irkutsk 21/7 2012. Apropå det nya templet i Gandan-klostret i Ulaanbaatar, som är under uppförande. Jämfört med de äldre templen är det nya templet enormt stort, närmare bestämt ungefär lika stort som ett normalstort hyreshus med sisådär fem våningar. Det nya templet kan också tänkas syfta på det nya Irkutsk, som i rätt stor utsträckning är under uppförande.

63. Irkutsk 21/7 2012. Apropå att tyngre bördor ofta bärs på ryggen i Ulaanbaatar. Är bördan i flera delar tycks bäraren tendera att vilja bära en mer än han egentligen klarar att balansera.

64. Irkutsk 21/7 2012. Apropå att inte en enda av de många halvvilda hundar jag stötte på i Ulaanbaatar skällde. Däremot stötte jag på ett antal medelålders mongoler som tittade konstigt på mig och sade voff. Jag gissar att det var något slags skämt.

65. Irkutsk 21/7 2012. Apropå koncentriska cirklar i taket på cafe Jeans längst upp i ett fem våningar högt varuhus med utsikt över stora delar av Irkutsk, där jag åt ännu fler pannkakor, denna gång med röd kaviar.

66. På tåget från Irkutsk till Taishet 21/7 2012. Apropå att det nog äntligen blir en natt utan regn – även om molnen är rätt täta.

67. På tåget från Taishet till Moskva 23/7 2012 tidigt på morgonen.

68. På tåget från Taishet till Moskva 23/7 2012. Apropå en rektor från Australien som jag delade kupé med på tåget från Ulaanbaatar till Irkutsk och som kedjat fast alla sina abnormt stora väskor (att någon skulle velat släpa iväg en enda av dem kan jag på inga villkors vis tänka mig) samt alla gråa små stugor man ser när man färdas genom Sibirien.

69. På tåget från Taishet till Moskva 23/7 2012. Apropå kärren i Sibirien och andra sanningar.

70. På tåget från Taishet till Moskva 23/7 2012. Apropå all förvånansvärt avslappnande musik på ryska jag hört då och då under årets lilla utflykt, till exempel i restaurangvagnen, där jag skriver denna dikt.

71. På tåget från Taishet till Moskva 23/7 2012. Anspelar på dikt 75: In genom fönstret / flyger passagerarna. / Bollar i vinden. Vagnen jag sitter i just nu har öppningsbara fönster snarlika de i vagnen på tåget från Gdańsk till Szczecin, som jag satt i när jag skrev dikt 75 för exakt åtta år sedan, vilket gör det möjligt för fröbollar att bli passagerare på tåget. Jag har hittills bara sett några få, men fler kommer kanske. Den tredje raden, Evig är slingan, anspelar bland annat på att musik spelas rätt ofta på tåget. Jag har inte lyckats klura ut om detta styrs centralt eller om passagerare kan starta musiken genom att trycka på en knapp eller dylikt; gissningsvis stämmer det senare.

72. På tåget från Taishet till Moskva 23/7 2012. Apropå trenden att äta frön av olika slag. Jag lånade för övrigt just ut min nagelklippare alias förpackningsöppnare till en medpassagerare så att han kunde komma åt innehållet i den välförseglade fröpåse han just köpt.

73. Helsingfors 26/7 2012. Vid kajkanten, med sjöfåglar och jazzmusik i bakgrunden.

74. Helsingfors 26/7 2012. När man tillsammans med bland annat svenskar, finnar, ryssar och japaner vandrar från Helsingfors centrum till viking line-terminalen är känslan en helt annan än när man tillsammans med mongoler vandrar från Sainshands centrum till järnvägsstationen: mycket buffligare, mycket högljuddare, mycket mer stressat. Flykten i tredje raden anspelar på Jofs och Mias flykt undan Döden i slutet av Det sjunde inseglet.

75. På färjan (Mariella) från Helsingfors till Stockholm 26/7 2012. I väntan på lotteriet, där vinnare för att få en vinst först måste delta i en mer eller mindre fånig lek eller tävling inför ögonen på rätt ointresserade åskådare.

76. På färjan (Mariella) från Helsingfors till Stockholm 26/7 2012. Apropå drinkar som blinkade i alla regnbågens färger och dimman som färjan var insvept i.

77. På färjan (Mariella) från Helsingfors till Stockholm 26/7 2012. Apropå äldre och yngre, som dansade till Generations musik i diskoljus i olika färger.

78-80. På färjan från Helsingfors till Stockholm 27/7 2012. Vid akterspegeln, med vy över skummet från Mariella.


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Använd kontaktformuläret. Skriv titeln på sidan du vill kommentera och din kommentar i fältet Meddelande.