Gruppen Stoppa Fas 3 och gör det NU! genomför just nu en namninsamling. Alla som var i Fas 3 skulle befrias, sade du, Stefan Löfvén, innan valets utgång och ni bildade er minoritetsregering. [...] Det fanns de som satte sitt hopp till att det skulle bli så. Har de blivit hörsammade? Nej. Fortfarande än idag skrivs arbetslösa in i Fas 3. [...] Tusentals människor som är i Fas 3 ifrågasätter starkt ert handlande, och det enda ni kan göra för att återfå det förtroende hos dem, som ni bränner i båda ändar, är att stoppa Fas 3, skriver gruppen bland annat. Surfa till namninsamling.se för mer info och för att skriva under.

Mats Kristiansson
En liten utflykt i Skymningslandet
Haikudikter

© Mats Kristiansson 2016

1.Gåtan är ett sken.
Väver skymning våtblå eld.
O, dessa dimmor.
2.På sträva ytan
skimrar bilden ännu röd. –
Vinden snyftar brun.
3.Till höger galler
av slutna skäl, till vänster
bandagerat hopp.
4.I springbrunnens eld
rosa fjärilar skimrar.
Härligt är svalget!
5.Som från stulen tid
och under fjärran vägval
och kurar täta.
6.I floden tårar
och fjärran stungna öden.
Stranden längtar sträv.
7.Hertigen av brons
från hästen ännu pekar
mot gissel och ok
8.Bortom speglingar
drömda – grenverk in i gud –
ruvar leendet.
9.Under kupolen –
himlar av bugande stoft –
ett annat under.
10.När gudar dräper
gudar skälver begärets
isande sockel.
11.Från hästen skira
molnet åter runt och runt
mot öknar och dy.
12.Över hekatomb
av späda ögon, strupar
gråter gudarna.
13.Mittens dunkla skog
är skuren av gömda steg,
av lövlösa val.
14.Mittens dubbla slag
är fläckat av brustna skäl,
av stolta strimmor.
15.Till vänster muren
av stukat hopp, till höger
värnet av odört.
16.Korset av kvinnor
skälver som stunget av tyg.
Dimmorna väntar.
17.Naken som tjära,
bevingad som glas, vandrar
i speglingar ned.
18.Vilar i handen
bröst och strupe och vingar.
Varnar åtrån spe.
19.Liksom tand vid tand
och isar skrumpnande hud
som offrets lekar.
20.Mänskorna byter
kil på kil och svarta skal –
ljusa dyningar.
21.Till vänster barnet,
naket som nor, till höger
kvinnan, höljd av eld.
22.Båtar mot gränsen
vita och svallar och rop.
Upprör hettan list.
23.Gå inte bortom
det gula strecket. Varsna
cikadornas larm.
24.Gå bortom bergen.
Varsna rymdens bleka streck,
illdådens gåtor.
25.Passerar vinden
tung och het och vrålande.
Vänta förgäves.
26.Under pinjevast
och mjuka morgonvinden
och ett fåfängt hopp.
27.Stranden. Jaha. Sand
och väntan, skal och längtan
och försåtlig brist.
28.Passerar vinden
lätt och sval och lyftande.
Vänta förslagen.
29.Liksom samma strand,
flyttad av sfärernas blod,
av minnenas kors.
30.Fontänen tystnat.
Mossan blottat sitt väsen.
Stelna. Begrunda.
31.Dalar cirklarna,
blå som falnande etter,
som brusande berg.
32.I labyrinten
vanmakt förnöjd som sammet,
stelnad som siden.
33.Skärmar i natten.
Somliga glöder av skuld.
Andra är släckta.
34.Väntar och längtar
ebenholts och elfenben.
Bugar i sorlet.
35.Molokna mänskor
blå i fjärran världar går. –
Endast en är röd.
36.När gudar slocknar,
ord förtvinar skälver sand
och forna stränder.

Anmärkningar

Haiku var från början ett japanskt versmått men skrivs numera i hela världen. En traditionell haikudikt består av 17 stavelser, fördelade på tre rader. Det är fem stavelser i den första raden, sju i den andra och fem i den tredje. En haikudikt beskriver vanligen en upplevelse i naturen eller i ett mänskligt sammanhang. Det kommer ofta en överraskning på slutet (d.v.s. ungefär i den sista raden).

Somliga anser att antalet stavelser kan variera så länge man håller sig till tre rader. Det anser inte jag. Som jag ser det är en del av utmaningen just att hålla sig till den föreskrivna formen. Gör man inte det är det inte längre en haikudikt, tycker jag.

Numren nedan avser dikternas nummer, platsnamnen var dikterna är skrivna och datumen när dikterna är skrivna.

1. Berlin 9/7 2016 på Ibiza bar på Meliã Hotel & Bar. De vita solstolarna och borden, de låga, djupa, likaledes vita sofforna, de blå parasollerna och lamporna av bast samt de vita pelarna med skimrande ljus på denna bar är väl så mycket Ibiza det blir i år ...

2. På tåget från České Budějovice till Brno 11/7 2016. På detta gamla tåg kan fönstren öppnas, är sätena röda och av läder samt går det in åtta personer per kupé, precis som förr. På det ena sätet rör sig skuggan från fönstrets metalldelar fram och åter med tågets rörelse.

3. Hatvan 12/7 2016. Apropå att en i personalen på en pizzeria jag åt kvällsmat på hade en gallerliknande tatuering på höger arm och bandage på vänster arm.

4. Hatvan 12/7 2016. Apropå en springbrunn med badande barn.

5. På tåget från Budapest till Wien 14/7 2016. Apropå att det regnat ymnigt sedan igår eftermiddag och resenärer under paraplyer på en perrong vi passerade.

6. Villach 14/7 2016 på ett café vid en flod med virvlar och rätt många små pinnar.

7. Firenze 15/7 2016. "Hertigen av brons" är förstås Cosimo I, och den tredje raden syftar förstås på att familjen Medici fick sin rikedom genom sin bank, som bland annat införde systemet med dubbel bokföring. Läs mer här: Medici Bank.

8. Firenze 15/7 2016. Apropå en utställning på Leonardo da Vinci-muséet med realiseringar av maskiner han konstruerat; jag såg dock inte mer av utställningen än man kunde se utan att betala.

9. Firenze 15/7 2016. Apropå Filippo Brunelleschis mästerverk kupolen till Florens domkyrka Santa Maria del Fiore, uppförd 1417–1434 och den första kupol som uppförts i Italien sedan antiken.

10. Firenze 15/7 2016. Apropå en replika av Michelangelos staty av David på Leonardo da Vinci-muséet.

11. Firenze 15/7 2016. Apropå ett brudpar som blev fotograferat på en karusell från anno dazumal.

12. Firenze 15/7 2016. Apropå att nyheterna rapporterade om 84 döda och 202 skadade vid ett attentat i Nice på Frankrikes nationaldag 14 juli, tydligen utfört av IS. Bilder av offren visades, framför allt bilder av barn. Min italienska är ju inte den bästa, så jag trodde då att väldigt många av offren var barn. Tydligen var det bara tio – vilket förstås är illa nog.

13-14. Firenze 16/7 2016. Bland annat apropå att jag idag är halvvägs på min resa.

15. San Marino 16/7 2016. Vid busshållsplatsen.

16-19. San Marino 16/7 2016. Apropå några bilder av José Molina jag såg i ett galleri.

20. San Marino 16/7 2016. Apropå känslan när jag från San Marinos högsta punkt tittar ner på serpentinvägarna som leder hit upp och ser mänskorna som rör sig på dem.

21. San Marino 16/7 2016. På San Marinos topp vid en staty av en kvinna som håller ett litet barn. Båda är nakna, men bland annat könen är dolda av kvinnans mycket långa hår. Barnet tittar åt vänster (mot ett stenhus) och kvinnan åt höger (ut över det kuperade landskapet). Texten på sockeln lyder: Alle vittime del bombardamento 26 giugno 1944, på svenska: Till offren för bombningen 26 Juni 1944. Läs mer här: Battle of San Marino.

22. Ancona 18/7 2016. Apropå båtar till Grekland jag såg i hamnen igår.

23. Alanno 18/7 2016. Apropå uppmaningen "Do not go beyond the yellow line" på varje italiensk järnvägsstation och att mängder med cikador just nu spelar.

24. Alanno 18/7 2016. Apropå att Alanno är omgivet av berg.

25. Termoli 19/7 2016. Apropå ett passerande tåg.

26. Pineto 19/7 2016. Apropå en pinjeallé längsmed stranden och att en svag morgonvind blåser. Det gotländska ordledet vast betyder bland annat "långsträckt rad av träd". Läs mer här: Hasselvasst. Den mest kända användningen av detta ordled (stavat med två s) återfinns nog i de tre sista raderna i "Gotländsk sommarnatt": Låt oss gå den gamla stigen / Under hasselvasst och ek / Mot en dag som gryr i sommarvindens smek.

27. Roseto degli Abruzzi 19/7 2016 en bit från stranden på en bänk under skuggande pinjeträd.

28. Roseto degli Abruzzi 19/7 2016. Apropå ett passerande tåg.

29. Grottammare 19/7 2016 vid stranden.

30. Venezia 19/7 2016. Apropå att fontänen utanför järnvägsstationen rengjorts från mossa och att det inte längre rinner vatten i den.

31. Venezia 19/7 2016. Apropå ett antal män som kastar blå, självlysande små cirklar högt upp i luften och fångar dem när de kommit ner igen.

32. Venezia 19/7 2016. Apropå gränderna som jag gick vilse i – och ännu är vilse i när jag skriver detta.

33. Venezia 19/7 2016. Apropå de i många fall lysande mobiltelefoner många håller i handen under sin nattliga vandring.

34. Strasbourg 21/7 2016. På järnvägsstationen står ännu ett piano (jag har även sett sådana på flera järnvägsstationer i Italien). Vad är tanken? undrar jag. Kan den som vill – och kan – helt enkelt sätta sig och spela? Eller fyller dessa pianon någon annan funktion?

35. Bruxelles 21/7 2016. Apropå en bild av många mänskor på järnvägsstationen. Alla utom en är blåklädda, ser molokna ut och tycks vara helt inne i sin egen värld. Hur det är med den enda rödklädda mänskan vet man inte, för han vänder ryggen till; kanske är han muntrare.

36. På tåget från Bruxelles till Amsterdam 21/7 2016. Apropå hur den stora närvaron av tungt beväpnad militär på järnvägsstationen i Bruxelles påverkar stämningen.


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Använd kontaktformuläret. Skriv titeln på sidan du vill kommentera och din kommentar i fältet Meddelande.