Ängar och avbilder
Blogg 2007

När jag startar den här bloggen 18 augusti 2019 är tanken dels att publicera nya inlägg, dels att publicera gammalt material, både blogginlägg och annat jag tycker passar. Titeln "Ängar och avbilder" kommer från en rad i dikten "Där haven möts" (2002), som ingår i Dikter 1993-2003: "Där ängen är en avbild blott och avbilden en äng." Ängen är en symbol som då och då återkommer i mina texter och bland annat representerar det varje mänska helst vill nå eller uppnå.

På bloggen Mats Kristiansson på Blogspot finns inlägg från framför allt 2015 och 2016. Så här beskriver jag bloggen:

Det första inlägget på den här bloggen kom 11 september 2015. Det är verkligen inget annat än en slump, men med tanke på vad som hände 14 år tidigare och hur det påverkat världen kunde nog inget datum varit lämpligare. Bloggen är framför allt tänkt som ett verktyg i kampen mot mörka krafter. Somliga mer mörka än andra. Men jag kommer att skriva om en del annat också. För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna är rasister.

Jag lägger nog senare ut alla inlägg här: de finns som html-filer på min dator, så det går ganska snabbt att göra.

*

Jag har kopierat från filer från 2007, då jag skrev blogginläggen. Ett och annat är helt säkert inaktuellt, men det kommer jag nog i de allra flesta fall att lämna därhän. Jag har dock sett över länkarna. Om webbplatsen finns men inte sidan jag länkade till 2007 har jag länkat till webbplatsen. Om webbplatsen inte finns har jag inaktiverat länken.

Ganska många av inläggen nedan handlar om MK Förlags ordbok. Ambitionerna jag hade när jag började arbeta med den har jag gradvis övergett. Ordboken finns dock publicerad som den är, alltså tämligen ofullbordad, på ordbok.mkforlag.com. Ordboken kan dock vara användbar, speciellt om man vill ha definitioner och andra uppgifter om de 31 397 uppslagsord (A - MÖTESSTATION) som finns i ordboken eller uppgifter om ett ords frekvens i allmänhet eller i olika typer av texter. Ordboken finns både på webben och som ett windowsprogram med rätt avancerade möjligheter av söka.

24 augusti 2019.

25 november 2007: Om layouten på MK Förlags webbplats II

I blogginlägget "Om layouten på MK Förlags webbplats" från 31 juli 2007 utlovades en redogörelse för skillnader mellan den tredje versionen av MK Förlags webbplats och den nuvarande fjärde versionen. Jag anade dock att denna fjärde version skulle komma att genomgå smärre förändringar och att det var en god idé att inte skriva en preliminär text då utan istället skriva en mer definitiv text senare. Jag bedömer att layouten nu fixerats såpass mycket att denna mer definitiva text kan skrivas.

Om den tekniska sidan av den nuvarande layouten har jag redan skrivit lite i blogginlägget "Om kvalitet och kvantitet" från 2 augusti 2007. Viktigast är beslutet att börja använda några effekter jag velat använda sedan jag började skriva dokument för webben trots att dessa effekter inte fungerar i Internet Explorer 6, som de flesta besökare på mkforlag.com då ännu använde, för att förmå dessa besökare att uppgradera till Internet Explorer 7, där dessa effekter fungerar.

Om ovanstående taktik haft effekt eller om orsakerna är andra vet jag inte. Faktum är dock att statistiken från parameter säger att sedan den senaste nollställningen för några månader sedan använder 37 % av besökarna på mkforlag.com Internet Explorer 7, 33 % Internet Explorer 6 och 29 % Firefox 2 (d.v.s. om Netscape 5.0 de facto är Firefox; se blogginlägget "Bokslut" från 17 juli 2007).

De effekter jag använder är bl.a. dessa: a) hela bildskärmen fylls alltid oavsett upplösning, b) listen längst upp, listen längst ner och kolumnerna på ömse sidor om huvudtexten är fixerade, c) bakgrundsbilden är centrerad och tillräckligt stor för att alltid fylla skärmen oavsett upplösning samt d) till inaktiva länkar längst upp på sidan och till text i de gröna kolumnerna på ömse sidor om huvudtexten används genomskinlig bakgrund.

Färgskalan är densamma som tidigare: blått som himlen, rött som jorden och grönt som syntesen av blått och rött. Blått används bl.a. till bakgrundsbilder längst upp på sidan och till kursiv stil. Rött används bl.a. till bakgrundsbilden längst ner på sidan och till länkar. Grönt används bl.a. till bakgrundsbilden på ömse sidor om huvudtexten och till viss text utanför huvudtexten.

Mitt på skärmen finns det kinesiska tecknet för människa (det gröna tecknet) och ett yin- och yang-tecken, till hälften blått som himlen, till hälften rött som jorden. Den stora blåa triangeln och den blåa listen längst upp representerar varje människas mål eller himlen. Den stora röda triangeln och den röda listen längst ner representerar vägen till detta mål eller jorden. De stora gröna trianglarna och de gröna kolumnerna på ömse sidor om huvutexten representerar gränsen mellan himmel och jord.

Sedan några veckor tillbaka är tanken att den gröna bilden då och då ska bytas ut beroende på vilken tid av året det är. Idén har jag lånat från Google, som väl i sin tur lånat idén från något annat håll. Just nu är det en bild av en ren, tagen i Köpenhamn 31 december 2005, som jag för närvarande planerar att använda tills julen är slut. Eftersom jag är slav under gröngräsprincipens tvehågsna piska, som det står på sidan Presentation, kan det dock mycket väl bli på något annat sätt ...

3 november 2007: Om bakslag och framsteg

Utan bakslag inga framsteg.

Den tesen har åter visat sig stämma.

I förrgår gick det plötsligt inte att starta Windows. Efter ett otal misslyckade försök att åtgärda problemet bestämde jag mig för att göra en fullständig återställning.

Detta medförde visserligen bakslag (jag fick installera om ett antal program och förlorade en del data, bl.a. drygt hälften av MK Förlags ordbok) men också framsteg (jag blev av med ett antal gratisprogram jag aldrig använder, skrivbordsikonen och volymikonen i aktivitetsfältet fungerar åter, och ett antal kontextmenyer återställdes).

Vidare bestämde jag mig äntligen för att överge det i och för sig utmärkta men dock kommersiella antivirsuprogrammet NOD32 från ESET och övergå till det förhoppningsvis lika utmärkta gratisprogrammet Comodo Antivirus från comodo.com. Jag har bara använt det sedan igår, men det tycks fungera som det ska (det har åtminstone redan hittat och oskadliggjort flera virus). Från samma adress hämtade jag också Comodo BOClean Anti-Malware, Comodo Anti-Spam och Comodo Firewall. Hur väl de programmen fungerar återstår att se.

När jag återupptar arbetet med MK Förlags ordbok vet jag inte. Just nu har jag inte lust, men lusten återvänder antagligen snart. Ord är trots allt ett av mina största intressen!

*

Anm. 24 juli 2008: Några månader efter att jag börjat använda Comodos program utsattes jag för en ruggig virusattack, som jag inte lyckades komma tillrätta med. Istället valde jag att köpa en ny dator och använda min gamla dator som extra hårddisk. Enligt den information jag fick från olika firmor skulle det nämligen antagligen kosta nästan lika mycket att reparera min gamla dator som att köpa en ny. Jag använder nu åter säkerhetsprogram från ESET, närmare bestämt ESET Smart Security, som inkluderar skydd mot virus, spyware och spam samt brandvägg, och har inte drabbats av några fler virusattacker.

19 augusti 2007: Han som såg Källan 3

13 augusti lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 19 till 24 lyder just nu så här:

när han som vaken och i drömmen
yster som en tjurkalv stred
mot högre makter och mot lägre,
när han som vaken och i drömmen
dyster som en oxe kuvats
av lägre makter och av högre.

*

Anmärkning 24 augusti 2019: De drygt 1 200 rader som hittills publicerats kan läsas här: Han som såg Källan. Fler rader är på gång.

18 augusti 2007: Om bättre och sämre webbläsare 2

10 augusti skrev jag: Jag har tidigare rekommenderat webbläsarna Firefox 2, Safari 3 och TheWorld Browser 2. Det gör jag inte längre. Webbläsarna Avant Browser 11, Internet Explorer 7 och SmartBro 2 rekommenderar jag dock fortfarande.

Jag har sedan dess använt dessa sex webbläsare en del. Jag har upptäckt både fler fördelar och fler nackdelar med att använda respektive webbläsare. Just nu känner jag mig osäker på vilken av webbläsarna jag föredrar.

Vad göra? Naturligtvis vad jag brukar göra i situationer som denna: en liten undersökning. TheWorld utesluter jag, eftersom den inte gick att öppna när jag just nu försökte, men de andra fem webbläsarna kommer med. Jag utgår från startsidan på min webbplats, alltså mkforlag.com/index.html, men använder i några fall även andra sidor på min webbplats.

I tabellen nedan redovisas resultatet. 0 betyder: fungerar acceptabelt enligt min mening och utan att jag behöver lägga tid och kraft på inställningar eller letande. +1 betyder fungerar bra eller åtminstone bättre än de övriga webbläsarna i undersökningen. -1 betyder fungerar dåligt eller inte alls eller fungerar kanske om man ändrar en inställning eller letar tills man hittar rätt.

 AvantFirefoxIE7SafariSmartBro
Bläddra0000-1
Flash0-10-10
Källkod0+1000
Länkar i tabb0000-1
Muspekare000-10
No breaking space0-10-10
RSS-1+100-1
Större text0-10-10
Textupplösning000+10
ANTAL -113043
TOTALT-1-10-3-3

Bläddra: Om det finns pilar man kan bläddra bakåt och framåt med.
Flash: Om flashvideorna på mitt blogginlägg 31 juli 2007 visas eller inte.
Källkod: Om källkoden är färgad eller inte
Länkar i tabb: Om länkar kan öppnas i ny tabb via kontextmenyn (högerklickmenyn) eller inte.
Muspekare: Om muspekare visas som koden säger eller inte.
No breaking space: Om flera fasta mellanslag i följd visas korrekt eller om längden varierar.
RSS: Om mitt RSS-flöde visas eller inte.
Större text: Om bara text som ska förstoras gör det eller om också annan text förstoras.
Textupplösning: Hur lik tryckt text texten på skärmen är.

Undersökningen är förvisso allt annat än fullständig. Den är dock såpass stor att jag vågar dra följande (preliminära) slutsats: av de undersökta webbläsarna är Internet Explorer 7 bäst, Avant Browser 11 och Firefox 2 sämre, Safari 3 och SmartBro 2 sämst.

En konsekvens av den slutsatsen blir att jag ändrar min rekommendation ovan till höger. En annan konsekvens blir kanske att jag i framtiden kommer att använda Firefox 2 mer och Internet Explorer 7 mindre.

*

Anm. 24 juli 2008: F.n. rekommenderar jag endast Internet Explorer 7 och Avant Browser 11. Se anm. ovan.

*

13 augusti lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 16 till 18 lyder just nu så här:

när han som vaken och i drömmen
driftig och gudomlig segrade
och mänsklig, tvehågsen förlorade.

*

Anmärkning 24 augusti 2019: De drygt 1 200 rader som hittills publicerats kan läsas här: Han som såg Källan. Fler rader är på gång.

15 augusti 2007: Om definitioners längd

28 februari 2007 gjorde jag en undersökning av längden på definitionerna i fyra ordböcker. Min ytterst lilla undersökning av 19 uppslagsord i varje ordbok sade att i Skolordlista (1980) förklaras varje uppslagsord med 2,4 ord alias 0,5 definitioner, i Illustrerad svensk ordbok (1984) med 6,7 ord alias 1,2 definitioner, i Nationalencyklopedins ordbok (2000) med 6,2 ord alias 1,0 definitioner och i Webster's Dictionary (1993) med 18,8 ord alias 1,8 definitioner.

Jag formulerade på försök en policy för definitionerna i MK Förlags ordbok: "att de för att vara mer upplysande ska påminna om definitionerna i Illustrerad svensk ordbok och Webster's Dictionary snarare än om definitionerna i Skolordlista och Nationalencyklopedins ordbok".

Jag har nu kommit så långt med MK Förlags ordbok att det är dags att undersöka hur väl jag hittills följt policyn jag formulerade. Jag väljer på måfå 19 av de senast publicerade orden (akademi – aktiebolag).

Resultatet blir: 0 synonymer, 32 definitioner (1 om 2 ord, 1 om 3 ord, 1 om 5 ord, 5 om 6 ord, 4 om 7 ord, 3 om 8 ord, 2 om 9 ord, 3 om 10 ord, 1 om 11 ord, 2 om 14 ord, 3 om 15 ord, 1 om 16 ord, 1 om 17 ord, 1 om 23 ord, 2 om 24 ord och 1 om 30 ord). Totalt används 334 ord (17,6 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,8 definitioner per uppslagsord.

Jag har alltså hamnat väldigt nära Webster's Dictionary, precis som intentionen var, förutom att jag inte använt några synonymer. Detta trots att vad jag skriver nu bara är ett första utkast till ordboken, som senare kommer att kompletteras med fler definitioner och mycket annan information, t.ex. synonymer.

*

13 augusti lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 12 till 15 lyder just nu så här:

lydig som en spegelbild,
när han som vaken och i drömmen
var stark som Livets Apsu
och svag som Dödens Edin.

Kommentarer:

Rad 14: Apsu: livets och kunskapernas urkälla i babylonisk mytologi.

Rad 15: Edin: stäppen men också Underjorden, där de döda fanns, i babylonisk mytologi.

*

Anmärkning 24 augusti 2019: De drygt 1 200 rader som hittills publicerats kan läsas här: Han som såg Källan. Fler rader är på gång.

14 augusti 2007: Han som såg Källan 2

Igår lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 8 till 11 lyder just nu så här:

Öppna arken. Skåda hemligheten.
Dold som en tvilling i moderlivet
innan denne skilts från sin bror
underhöll den trädets inre oro.

Kommentarer:

Rad 8: arken kan tolkas på åtminstone tre olika sätt: a) pappersarken som det här eposet kommer att tryckas på, b) den farkost som enligt GT räddade jordens arter undan Syndafloden och c) den kista som enligt GT innehöll lagens tavlor. Den tredje tolkningen anknyter till tavla 1 rad 22 i "Gilgamesh-eposet", som i den svenska översättningen lyder: "Leta efter kopparkistan med lertavlor". hemligheten: akkadiska nisirtu, "esoterisk hemlighet". I "Gilgamesh-eposet" nämns två sådana hemligheter: Floden och Apsu. Gilgamesh sökte esoteriska kunskaper och är därför, som den som läst "Origon" uppmärksamt nog inser, en lämplig huvudperson i mitt epos.

Rad 9: en tvilling: I standardversionen av "Gilgamesh-eposet" skrivs hjältens namn dGish.gín.mash; den sista stavelsen kan bl.a. översättas "tvilling".

Rad 11: trädet: Gilgamesh; Gish betyder nämligen "träd".

*

Anmärkning 24 augusti 2019: De drygt 1 200 rader som hittills publicerats kan läsas här: Han som såg Källan. Fler rader är på gång.

13 augusti 2007: Han som såg Källan 1

Det är nu några år sedan jag skrev och gav ut ett skönlitterärt verk. Det senaste är "Dikter från en liten utflykt i österled sommaren 2004". De försök jag gjort senare har bara resulterat i texter jag inte tycker är så bra att de kan ges ut.

Nu tror jag dock att jag åter är redo att skriva skönlitteratur som jag tycker förtjänar att publiceras. Jag tror att jag kan tacka lyrikern Erik Beckman för det. Det var länge sedan jag sträckläste en författare, men Erik Beckman kan inte läsas på något annat sätt. Åtminstone inte av mig just nu.

För det första tänker jag återuppta arbetet med eposet "Han som såg Källan", baserat på det forntida babyloniska "Gilgamesh-eposet", som jag påbörjade 2003 men av olika skäl aldrig avslutade. Eposet är en inte helt fristående fortsättning på "Origon".

För det andra tänker jag börja skriva en samling prosadikter med den preliminära titeln "1963-1999: Någon slags grafi". Jag fick idén när jag för några minuter sedan läste att Erik Beckman gav ut sin första diktsamling 1963, samma år som jag föddes, och sin sista 1999, året innan millennieskiftet, som väl åtminstone i ett skönlitterärt sammanhang kan betraktas som en gräns även om det väl de facto inte var annat än blott ytterligare ett årskifte i tidens lopp.

"1963-1999: Någon slags grafi" är ännu inte mer än en idé som mycket väl kan vara förkastad redan imorgon; det är dock sällan en idé känts så angelägen att realisera som den här. "Han som såg källan" har jag dock kommit så långt med att jag med största sannolikhet inte kommer att förkasta idén.

Med början här och nu tänker jag publicera verket rad för rad vartefter raderna blir klara. Jag tror att det kan vara intressant för åtminstone en och annan att följa tillkomsten av ett skönlitterärt verk, t.ex. en och annan som vill ge ut en bok men ännu har en del att lära innan han eller hon kan förverkliga sin dröm. Förhoppningsvis kommer också en och annan att skicka e-mail eller snailmail med synpunkter jag kan ha nytta av.

De första sju raderna av "Han som såg Källan" lyder just nu så här:

Han som såg Källan, en apsu djupare
än den han såg som Uruks furste,
blev ett träd gudomligare
än det han blev som Uruks furste.
Den nye dGish vilar
inte kilad fast på mörk lapis lazuli
men mörk på ljusa ark.

Kommentarer:

Rad 1: Han som såg Källan: Sha nagbu imuru. Så börjar standardversionen av "Gilgamesh-eposet", nedtecknad för ungefär 4.000 år sedan i Sumer. "Nagbu" kan också bl.a. översättas "djup", vilket översättarna av den senaste svenska utgåvan av "Gilgamesh-eposet" valt (Natur och Kultur 2001), och "allting", vilket översättaren på ancienttexts.org valt. Jag har valt översättningen "Källan" av två skäl: dels vill jag visa på anknytningen mellan "Han som såg Källan" och "Origon" (titeln på det senare verket betyder nämligen bl.a. "källor"), dels anser jag att översättningen "Källan" innehållsmässigt är ett bättre val i kontexten. apsu: den kosmiska urkällan med sötvatten under jorden i babylonisk mytologi.

Rad 2: Uruks furste: Gilgamesh.

Rad 5: dGish: Så skrivs namnet på Uruks furste i de äldsta versionerna av eposet om honom

Rad 6: kilad fast på mörk lapis lazuli: Anspelar på tavla 1 rad 25-26 i den svenska översättningen av "Gilgamesh-eposet": "Lyft upp tavlan av lapis lazuli, / läs berättelsen om den man, Gilgamesh, som gick igenom alla lidanden".

*

Anm. 24 juli 2008: F.n. arbetar jag inte med "Han som såg Källan", men projektet känns såpass angeläget att jag med största sannolikhet återupptar det senare.

*

Anmärkning 24 augusti 2019: De drygt 1 200 rader som hittills publicerats kan läsas här: Han som såg Källan. Fler rader är på gång.

12 augusti 2007: Manual för webbmästare

"Det är nu drygt ett år sedan jag först försökte skriva html. Jag tycker det är dags att rekapitulera och reflektera över vad jag hittills lärt mig om webbpublicering. Jag brukar göra så ibland när jag lär mig något nytt, och det brukar oftast ge ett gott resultat i form av t.ex. större säkerhet och nya insikter. Jag kombinerar denna återresa med att försöka skriva den manual för nybörjare på webbpublicering jag själv velat ha för drygt ett år sedan."

Så skrev jag 6 maj 2007. Jag började också ambitiöst med att publicera den första lektionen: "Ett fungerande html-dokument". Därefter har arbetet med manualen till synes avstannat.

Men bara till synes. Under sommaren har jag övervägt fördelar och nackdelar med ett antal olika dispositioner. Jag har också skaffat mer kunskap om html och css, främst från referenserna på w3.org.

Nu är jag redo att gå vidare med manualen. Det första steget, att ordna vad jag hittills skrivit om webbpublicering under rubriken "Html&Css", tog jag igår. Det andra steget, att formulera några riktlinjer för det fortsatta arbetet, tar jag nu:

1. Ambitionen är inte att skriva en komplett manual.

2. Ambitionen är att skriva ett antal korta artiklar för såväl nybörjare som mer avancerade. Titeln ändras därför preliminärt till "Manual för webbmästare" (från engelska "webmaster", den som är ansvarig för en webbplats).

3. De flesta artiklarna ska bestå av a) ett kort stycke kod som kan klippas ut och klistras in och lätt modifieras samt b) korta förklaringar av precis vartenda tecken, ord etc. i denna kod.

4. Artiklarna ska främst ta upp den senast färdigutvecklade standarden (främst xhtml 1.1 och css 2).

5. Text i kod som kan bytas ut ska markeras tydligt.

6. Förklaringarna ska bara ta upp vad en nybörjare behöver veta för att kunna använda koden.

7. Det ska finnas länkar till webbsidor där den som vill kan hämta mer information.

8. Den som har frågor ska kunna få dem besvarade via e-mail.

Det tredje steget, att artikel för artikel realisera riktlinjerna ovan och andra riktlinjer jag formulerar senare, planerar jag att påbörja under hösten och fortsätta under vintern och våren. Om jag sätter ner foten redan sommaren 2008 eller sträcker ut steget längre återstår att se.

Anm. 24 juli 2008: Sidan "Html&Css" har utvecklats till sidan Källkod. Jag följer delvis riktlinjerna ovan. Bl.a. kan du få svar på frågor, både om koden på sidan "Källkod" och annan kod. D.v.s. i den mån mina kunskaper räcker. Jag är absolut ingen expert på dataspråk men heller ingen fullständig nybörjare. De dataspråk jag kan bäst är xhtml 1.1 och css 2.1. Vidare är jag ganska bra på CorelDraw och CorelPhotoPaint. Slutligen kan jag förstås allt(!) om skriven svenska och rätt mycket om skriven engelska.

11 augusti 2007: Om google, goggles och googol

"Jag tar en titt på världen genom de där glasögonen så många använder nu för tiden. Jag gör med andra ord en googlesökning," skrev jag 10 februari 2007.

Jag var då övertygad om att Google syftar på "goggles", enligt Nationalencyklopedins ordbok "runda glasögon med bastanta hornbågar", som dock enligt en bildsökning med google(!) kan se ut också på andra sätt.

Jag förleddes att tro detta efter otaliga sökningar på nätet. De två oo:na i Googles logotyp ser ju nämligen ut som just glasögontypen goggles. Det verkade också logiskt att en sökmotor, som så att säga vill hjälpa surfare att se vad som finns på nätet, använder just ett slags glasögon som sitt namn.

Häromdagen upptäckte jag att jag hade fel. Åtminstone enligt vad som står på google.com, nämligen att "Google is a play on the word googol, which was coined by Milton Sirotta. [...] It refers to the number represented by the numeral 1 followed by 100 zeros. Google's use of the term reflects the company's mission to organize the immense, seemingly infinite amount of information available on the web."

10 augusti 2007: Om bättre och sämre webbläsare

Jag har tidigare rekommenderat webbläsarna Firefox 2, Safari 3 och TheWorld Browser 2 på sidan Länkar, eftersom jag trott att de visar koden på mina webbsidor korrekt.

Det gör jag inte längre.

Jag har nämligen upptäckt att om man ändrar storleken på texten i någon av dessa webbläsare ändras inte bara text webbsidans författare vill ska kunna ändras utan också text han eller hon "inte" vill ska kunna ändras.

På just mina sidor är problemet kanske inte så stort. Texten längst upp och längst ner på sidan flyter ut utanför bakgrundsbilden om man förstorar texten, men sidan fungerar fortfarande.

På andra webbsidor där författaren valt att ge besökare möjlighet att förstora eller förminska texten kan problemen dock vara större. T.ex. kan text försvinna bakom andra lager och bli oläsbar. Om man inte öppnar källkoden förstås.

Webbläsarna Avant Browser 11, Internet Explorer 7 och SmartBro 2 rekommenderar jag dock fortfarande, eftersom de såvitt jag vet visar koden på mina webbsidor korrekt.

Att Internet Explorer 7 fungerar bra är jag säker på, eftersom jag använder den webbläsaren till kanske 95 procent av mitt surfande och testande av webbsidor jag skriver. Hur bra Avant och SmartBro fungerar är jag dock mindre säker på, eftersom jag inte använt de webbläsarna så mycket.

Skicka gärna ett e-mail om du har använt Avant eller SmartBro mycket och kan uttala dig om hur bra de fungerar. Om du känner till någon annan webbläsare du tycker fungerar bra kan du också skicka ett e-mail. Jag provar i så fall den webbläsaren och rekommenderar den om jag tycker att den håller måttet.

*

Anm. 24 juli 2008: F.n. rekommenderar jag endast Internet Explorer 7 och Avant Browser 11. Enligt min erfarenhet kan man i princip räkna med att de visar kod korrekt (d.v.s. den kod just jag skriver; något mer omfattande test har jag inte gjort). Det kan man däremot inte räkna med att Firefox 2 och Safari 3 gör (The World Browser 2 testar jag f.n. inte mina php-sidor i). Närmare bestämt fungerar Firefox 2 och Safari 3 bra tills man vill göra något utöver det vanliga. T.ex. vill jag f.n. att hr-elementet ska vara blått och en pixel högt. Det fungerar i Internet Explorer 7 och Avant Browser 11 men inte i Firefox 2 och Safari 3. Det finns ett antal liknande exempel.

2 augusti 2007: Om kvalitet och kvantitet

"Jag gör just nu en satsning på kvalitet istället för en satsning på kvantitet," skrev jag 15 maj 2007. I och med sjösättningen av den nya layouten, som just nu pågår, har denna satsning på kvalitet nått ett viktigt delmål.

I denna fjärde version av layouten använder jag äntligen några effekter jag velat använda sedan jag började skriva html-dokument för snart två år sedan.

Det är ett tag sedan jag räknade ut hur man gör, men eftersom jag inte fått det att fungera som jag vill fullt ut i IE6, som många ännu använder, har jag väntat på att fler ska börja använda IE7 eller någon annan modernare webbläsare där dessa effekter fungerar.

Nu väntar jag inte längre utan förutsätter helt enkelt att alla redan använder en modernare webbläsare, t.ex. IE7, eller uppgraderar till en sådan om de stöter på webbsidor, t.ex. den här sidan, som inte visas korrekt i äldre webbläsare.

I den nya layouten använder jag bl.a. dessa effekter:

För det första fyller layouten alltid hela bildskärmen oavsett upplösning. Detta åstadkommer man genom att använda relativa värden (procent) i css-filen istället för absoluta värden (pixlar).

För det andra använder jag två fasta element: listen med länkar längst upp på sidan och listen med sökning och kontaktinformation längst ner på sidan. Detta åstadkommer man genom att använda "position: fixed" i css-filen.

För det tredje använder jag en bakgrundsbild som alltid är centrerad både horisontellt och vertikalt oavsett upplösning på skärmen. Detta åstadkommer man genom att skriva "background-position: 50% 50%; background-repeat: no-repeat; background-attachment: fixed;" i reglerna för "body" i css-filen.

Man måste också se till att bakgrundsbilden är minst lika stor som den största upplösning besökare på ens webbplats kan tänkas använda (d.v.s. om man som jag inte vill att bilden ska upprepa sig själv). 1.920 pixlar är den största bredd och 1.200 pixlar den största höjd någon av mina besökare använt. Alltså gjorde jag bakgrundsbilden något större, närmare bestämt 2.000 pixlar gånger 1.200 pixlar.

För de fjärde använder jag genomskinlig bakgrund (till inaktiva länkar längst upp på sidan och till de gröna rutorna på ömse sidor om huvudtexten). Detta åstadkommer man genom att använda en genomskinlig png-bild som bakgrund. Om man som jag vill att bakgrunden ska vara enfärgad räcker det om bilden är 1 pixel gånger 1 pixel stor; vill man att den ska bestå av fler färger får man förstås använda en större bild eller möjligen flera bilder.

Därmed lämnar jag resonemanget om kvalitet och övergår till att resonera om kvantitet, som jag kommer att satsa mer på framöver. I första hand tänker jag återuppta arbetet med ordboken och, som jag skrev 25 mars 2007 att planen var, åter "regelbundet publicera nya versioner tills 'MK Förlags ordbok' består av ungefär lika mycket text som t.ex. 'Norstedts svenska ordbok' och 'Bonniers svenska ordbok' – och sedan fortsätta tills det inte finns fler ord att skriva om".

Vidare kommer jag troligen att skriva mer om html, css och c/o. Om resultatet blir den "Manual för nybörjare på webbpublicering" som utlovades 6 maj 2007 eller endast ett antal blogginlägg vågar jag inte sia om. Jag har en del idéer, men de är ännu ganska vaga och behöver utvecklas en del innan de kan realiseras.

31 juli 2007: Om layouten på MK Förlags webbplats

Blått har så länge jag kan minnas varit min favoritfärg. Inte ljusblått som is eller mörkblått som hav men mellanblått som himlen. Varför och när det blev så kan jag inte säga exakt, men jag minns att jag i sjuårsåldern helst målade med himmelsblå kritor och att jag vid samma tid i något sammahang svarade att blått var min favoritfärg.

När jag 1985 gav ut min första bok blev omslaget himmelsblått, inte bara för att det var min favoritfärg utan också för att blått bl.a. förknippas med andliga ting (ämnet för min första bok och även för mycket jag skrivit senare), med kontemplation (det sinnestillstånd jag söker när jag skriver) och med lyrik (min favoritgenre).

Alla böcker jag givit ut sedan dess har haft blått omslag. När jag hösten 2005 började arbeta med layouten till en webbplats blev utgångspunkten förstås åter färgen blå. Närmare bestämt valde jag himmelsblå (med rgb-värdet 0,204,255) till aktiva länkar och dess komplementsfärg (med rgb-värdet 255,51,0) till inaktiva länkar. Så här såg presentationssidan ut i januari 2006:

Startsida mkforlag.com januari 2006.

Blått och rött använde jag också i bakgrundsbilden och i MK Förlags logotyp längst upp på sidan, vilka horisontellt gradvis ändrar färg från blått längst till vänster till rött längst till höger. När det gäller bakgrundsbilden ändras också genomskinligheten vertikalt gradvis från helt ogenomskinlig längst upp till helt genomskinlig längst ner.

Slutligen använde jag grått (med rgb-värdet 178,178,178) till adress och telefonnummer, till linjer och till bakgrundsbilden, som för övrigt är tagen sommaren 2005 vid foten av Vesuvius vid ingången till Pompeji (längst ner i mitten av bilden kan man ana konturerna av en raserad byggnad och en pelare). Jag hade ingen djupare tanke med det förutom att jag tyckte att det såg bra ut.

MK Förlags logotyp har sedan jag startade verksamheten varit mk skrivet med runor. Nu utvecklade jag logotypen en aning genom att kombinera runorna med en av mina favoritsymboler: den uråldriga österländska symbolen för bl.a. mörker och ljus, kvinnligt och manligt: yin och yang.

Varför det är en av mina favoritsymboler? Läs mina texter och fundera lite över dem, så kommer du att inse att motpoler som, liksom yin och yang, liknar varandra ständigt återkommer i dessa texter.

Om du tittar riktigt noga på yin och yang-symbolen kan du kanske se ett pentagram uppe till vänster och ett annat nere till höger. Pentagrammet, en i ett svep tecknad femuddig stjärna, har använts i många olika sammanhang. Bl.a. är det en mycket stiliserad avbildning av en människokropps centrala delar: huvud, armar och ben.

Ett år senare, närmare bestämt juldagen 2006, hade layouten på presentationssidan, via otaliga mer eller mindre lyckade försök men utan att lämna de grundläggande tankar som redovisats ovan, utvecklats till följande:

Startsida mkforlag.com december 2006.

Den största skillnaden jämfört med den första layouten är kanske introducerandet av en tredje huvudfärg, närmare bestämt grönt (med rgb-värdet 0,128,0), använd bl.a. till rubriker och till text som i tryck är kursiv (kursiv stil ser ju inte särskilt bra ut på en bildskärm). Jag ändrade också färgen på aktiva länkar till en något mörkare blå ton (med rgb-värdet 0,128,255) för att texten skulle synas bättre på skärmen och följaktligen färgen på inaktiva länkar till en något ljusare röd ton (med rgb-värdet 255,128,0).

Jag valde grönt som den tredje huvudfärgen inte bara för att jag tyckte att den kontrasterade bra mot de andra två huvudfärgerna utan också av symboliska skäl. I "Symboler" av J.C. Cooper (1990) kan man läsa att färger som reflekterar ljus, t.ex. rött, symboliserar aktivitet och värme, medan färger som absorberar ljus, t.ex. blått, symboliserar passivitet och kyla. Grönt är syntesen mellan aktiva, varma färger och passiva, kalla färger (s. 56).

En annan en stor skillnad jämfört med den första layouten är att logotypen utvecklats till en sexton rutor lång film längst upp på sidan. Tanken var att den skulle illustrera ljuset under ett dygn: från det mörkaste nattmörkret till det ljusaste dagsljuset.

En tredje stor skillnad jämfört med den första layouten är en kluven och utdragen yin och yang-symbol på ömse sidor om huvudtexten. Syftet med den vänstra halvan är väl uppenbar. Syftet med den högra halvan är att med en ikonliknande bild hjälpa besökare att förstå var på webbplatsen de befinner sig. Så skulle det åtminstone fungera för mig; jag anar att det nog inte fungerar så för alla.

Jag har hittills gjort sju sådana bilder: en av mitt ansikte till huvudlänken Presentation, en av händer som håller i brev till huvudlänken Beställning, en av händer som håller i vykort till huvudlänken Bilder, en av händer som skriver till huvudlänkarna Lyrik och Prosa, en av pekfingrar som möts till huvudlänken Länkar, en av en öppen och en knuten hand till huvudlänkarna Läromedel och Ordbok samt en av två ögon till huvudlänken Videor.

Under våren 2007 utvecklades vad som kanske kan kategoriseras som den tredje versionen av layouten, den version som just nu håller på att bytas ut mot vad som kanske kan kategoriseras som den fjärde versionen. Så här såg presentationssidan ut i maj 2007:

Startsida mkforlag.com maj 2007.

Den viktigaste skillnaden mellan den andra och den tredje versionen av layouten är kanske att logotypfilmen och bilderna blev mindre. Den 0,06 megapixel alias nästan 600 kB stora logotypfilmen ersattes av en 0,01 megapixel alias 30 kB stor logotypfilm, och den 0,8 megapixel alias nästan 300 kB stora bakgrundsbilden ersattes av ett par 0,01 megapixel alias 4 kB stora bilder och några få byte i en css-fil, som sade att bakgrundsfärgen skulle vara blå.

Denna förändring gjorde jag främst för att även de med långsam anslutning till internet bara skulle behöva vänta några få sekunder på att filer hämtades. Man kan bara hoppas att fler ansvariga för webbplatser, speciellt de som använder stora flashvideor, ska anamma samma filosofi. För närvarande tycks dock trenden gå i motsatt riktning, alltså mot allt större filer.

Vidare placerades huvudtexten i en vit ruta med grön ram för att den skulle bli lättare att läsa, och en fjärde huvudfärg, lila (med rgb-värdet 192,0,192), som jag tyckte kontrasterade bra mot de övriga tre huvudfärgerna, började användas till rubriker.

Det blev också möjligt att göra sökningar med google, både lokalt på mkforlag.com och globalt på hela nätet. Slutligen tillkom några ikoner, en till ett rss-flöde, där framför allt nya inlägg i bloggen omnämns, en som säger att alla sidor på webbplatsen nu är skrivna med giltig xhtml 1.1-kod (åtminstone enligt w3c:s validering) och en favikon som bl.a syns i adressfältet, på tabbar och i favoriter om man placerar en länk till någon av mina sidor där.

Därmed avslutar jag tills vidare redogörelsen för hur layouten på mkforlag.com utvecklats. En redogörelse för skillnader mellan den tredje versionen och den fjärde version den just nu håller på att ersättas av saknas förvisso. Jag anar dock att denna fjärde version ännu inte fixerats helt utan kommer att genomgå smärre förändringar. Istället för att skriva en preliminär text nu kommer jag därför istället att senare skriva en mer definitiv text.

*

Anmärkning 24 augusti 2019: Layouten och funktionerna på mkforlag.com har utvecklats en del sedan maj 2007. Den nuvarande versionen är gjord 2015. På sidan Presentation finns under rubriken "Historik" länkar till delvis fungerande html-sidor i naturlig storlek av de huvudversioner av startsidan som funnits. Dessa är från januari 2006, december 2006, januari 2008, juni 2008, juli 2009 och september 2012. På samma sida finns under rubriken "Symbolik" en mer genomarbetad version av texten ovan.

17 juli 2019: Bokslut

Det har nu gått drygt ett år sedan jag anmälde min webbsida till Cliches utmärkta statistikverktyg Parameter. Webbsidan har funnits några månader längre, men mina första försök att skriva html bortser jag från. Jag använde nämligen Word 2000! Var och en som försökt vet hur bra det gick, speciellt om man som jag aldrig skrivit html-kod tidigare.

Sedan 14 juni 2006 har mkforlag.com haft 876 unika besök och totalt 3 995 träffar (4,6 träffar per besök). Inte så imponerande, men antalet besök har stadigt ökat från ungefär ett om dagen de första månaderna till ungefär fyra om dagen de senaste månaderna. Fortsätter trenden som hittills kommer jag om ett år att ha ungefär åtta besök om dagen.

Blogg (27 % av träffarna) är den populäraste huvudlänken sedan den senaste nollställningen för ungefär sex månader sedan, följt av Presentation (22 % av träffarna), Lyrik (13 % av träffarna), Ordbok (13 % av träffarna), Prosa (10 % av träffarna), Beställning (6 % av träffarna), Länkar (5 % av träffarna) och Läromedel (4 % av träffarna). Jag borde alltså skriva mer blogg eller länka text jag vill ska läsas till huvudrubriken Blogg.

Google (81 %) är den webbsida allra flest besökare på mkforlag.com blivit hänvisade från, följt av eniro (7 %), kb, alltså Kungliga biblioteket, som på sin webbsida har en lista med länkar till svenska bokförlag med webbsida, (6 %), sesam (4 %), yahoo (2 %) och blogspot, där jag publicerat några inlägg, (1 %).

Microsoft Internet Explorer (79 %) är den i särklass oftast använda webbläsaren av besökare på min webbsida, följt av Netscape (13 %), Opera (4 %) och Firefox (3 %). Mer exakt har 59 % av besökarna använt Microsoft Internet Explorer 6.0, 20 % Microsoft Internet Explorer 7.0, 13 % Netscape 5.0 och 9 % någon annan webbläsare.

Vad döljer sig bakom benämningen Netscape 5.0? frågar jag mig. Just den versionen har såvitt jag förstår aldrig funnits. Efter lite letande hittar jag kanske svaret på webmasterworld.com, där ett till synes initierat resonemang avslutas med följande:

"My best bet is that the vast majority of netscape 5.0's are Firefox."

Stämmer detta har kanske så många som 16 % av besökarna på mkforlag.com använt Firefox.

Varför använder så många ännu IE 6.0? frågar jag mig vidare. Jag nollställde statistiken för någon vecka sedan och kan konstatera att av de 28 besökare jag haft sedan dess har 12 använt IE 6.0, 7 Netscape 5.0 (alias Firefox?), 6 IE 7.0 och 3 Firefox 2.

Jag kan inte se annat än fördelar med att uppgradera till IE7. Några exempel: a) möjlighet att öppna nya webbsidor i tabbar längst upp på sidan, b) inbyggd ruta för sökning med google eller någon annan sökmotor, c) bättre stöd för css, t.ex. "position:fixed", samt d) stöd för genomskinliga png-bilder. Det är ju dessutom gratis, så varför vänta?

Hämta alltså genast IE7 från microsoft.com om du ännu använder IE6 eller prova någon annan webbläsare, t.ex. Avant Browser 11 från avantbrowser.com eller SmartBro 2 från smartbro.com. Gör du detta kommer du att vara förberedd för nästa version av den här webbsidan och sannolikt framtida versioner av många andra webbsidor.

Åter till statistikredovisningen. Av besökarna på mkforlag.com har 85 % använt Windows XP, 6 % Windows 2000, 4 % MacPPC och 5 % något annat operativsystem. 81 % har haft webbläsaren inställd på svenska, 13 % på engelska och 6 % på något annat språk. 57 % har haft skärmupplösningen 1024x768 pixlar, 18 % skärmupplösningen 1280x1024 pixlar, 8 % skärmupplösningen 800x600 pixlar, och 17 % någon annan skärmupplösning. Slutligen har 88 % sin färgpalett satt till 32 bit (4,3 miljarder färger), 9 % till 16 bit (65 536 färger), 3 % till 24 bit (16,8 miljoner färger) och 1 % till 8 bit (256 färger).

Denna statistikredovisning samt bl.a. upp till 3 000 MB serverplats kan du få för 1 öre per MB och månad från den enligt min erfarenhet utmärkta webbplatsen clichehosting.com.

*

Nu ska jag följa upplösningen av den nionde etappen i Tour de France. Vyerna är lika fina som när man tågluffar, och det är mer spännande att se hur resultatet blir än att se om man hittar ett billigt hotell där man kan tillbringa nästa natt.

20 maj 2007: Manual för nybörjare på webbpublicering 2?

Tyckte du att Lektion 1 var bra och vill ha mer i samma stil? Håll ut. Mer kommer! Just nu fyller jag en del luckor i min egen kunskap om webbpublicering. Och det finns en del luckor att fylla, så det kan dröja lite innan fler lektioner publiceras.

Jag tänker nämligen göra vad jag kan för att inte skriva exempel på kod som fungerar dåligt eller inte alls. Det finns redan alldeles för mycket sådan kod på femtioelva webbplatser. Av de femtioelvatusen alias åtminstone några tusen exempel på kod från dessa webbplatser jag provat har bara någon procent fungerat som utlovat. (Det finns förvisso femtioelva andra webbplatser med femtioelvatusen exempel på kod som fungerar; jag avser här endast kod just jag provat.)

I väntan på nästan lektion kan du a) skicka ett mail, där du beskriver vad du vill göra eller har problem med, så hjälper jag dig så gott jag kan eller b) besöka htmldog.com, en väldisponerad och faktadiger webbplats om webbpublicering, som hade varit för avancerad för mig när jag var nybörjare men som kanske fungerar för dig.

*

Anm. 24 juli 2008: Se ovan.

15 maj 2007: MK Förlags ordbok version 0.1-003?

Det kan "gå ganska snabbt att skapa en online ordbok som är minst lika bra som de som redan finns", skrev jag 18 februari 2007. Tanken var då att MK Förlags ordbok skulle växa betydligt snabbare än den hittills gjort. Ungefär nu borde den ha innehållit definitioner av ungefär 30 000 ord.

Så har det dock inte blivit. Istället för att skriva ordbok har jag satt mig in mer i hur man skriver html och css. Den processen pågår ännu, och jag kommer att låta den pågå så länge den leder till förbättringar av olika slag på min webbplats.

Jag gör med andra ord just nu en satsning på kvalitet istället för en satsning på kvantitet.

Ordboksprojektet är dock allt annat än dött. Så fort jag är färdig med satsningen på kvalitet kommer jag åter att satsa på kvantitet, framför allt i form av fler uppslagsord i ordboken.

10 maj 2007: HTML eller XHTML?

Enligt vad som skrivs av mer eller mindre initierade människor på mer eller mindre vederhäftiga webbplatser kan frågan i rubriken inte besvaras annat än tvetydigt.

Det är åtminstone den slutsats jag drar efter att ha undersökt saken under ett par dagar.

Jag gör en googlesökning på html or xhtml. Toppsvaret sammanfattar nog det nuvarande läget ganska väl:

It seems like the eternal question amongst web developers: HTML or XHTML? Wherever I look there seems to be posts in forums raising the question (robertnyman.com).

En annan möjlig sammanfattning är (åtminstone som jag, som ännu betraktar mig som nybörjare på webbpublicering, upplever det): Bla, bla, bla, sakfel, html bu, xhtml bä, bla, bla, bla, sakfel, xhtml bu, html bä.

Några exempel:

My personal opinion is that the most important thing is that you choose a strict doctype, be it HTML or XHTML (robertnyman.com).

Let's pretend that you've migrated to XHTML -- probably XHTML 1.0 Transitional, unless you're one of those weird geek alpha designers who insist on doing everything with Strict DOCTYPEs (xml.com).

Is there any advantage to using HTML 4.01 over XHTML 1.0? There is no simple answer and the benefits you will gain are tied to how you’re using the language in a given situation (webstandards.org).

How Can HTML Be Improved? The simple answer is not much at all. [...] How Can XHTML Be Improved? With a proper understanding of how to use XML and XHTML, there are really no limitations on how far XHTML can progress (sitepoint.com).

Should I be using HTML or XHTML? [...] There's absolutely no reason why we can't use one or the other, as we see fit, on a case-by-case basis (htmlgoodies.com).

Well you can't really learn XHTML without learning HTML. They are essentially the same thing but XHTML follows stricter rules (boagworld.com).

XHTML is a bridge between HTML and XML. It is not a new 'language' but a method of integrating HTML into XML and is still HTML. Nothing has changed; you are still writing HTML markup (csscreator.com).

HTML 4.1 and XHTML 1.0 were both released in 1999 and are equal standards, niether better or worse than the other. HTML is fine to use and no reason not to (killersites.com).

Och så fortsätter det på webbsida efter webbsida. Om jag blir något av att försöka förstå argumentationen är det mer förvirrad än jag var innan jag försökte förstå argumentationen.

Någon helt igenom vederhäftig webbsida med vederhäftiga argument för och emot html och xhtml som dessutom är begriplig för noviser har åtminstone jag inte hittat. Tipsa gärna om du känner till någon sådan sida, så lägger jag genast ut en länk dit (om den enligt min mening håller måttet, vill säga).

Går det att bringa reda i röran? Jag kommer förvisso inte att lyckas, eftersom jag inte har tillräckliga kunskaper, men gör ändå ett försök.

Jag gör en ny googlesökning, denna gång på html xhtml differences för att försöka hitta begripliga argument för eller emot att använda den ena eller den andra versionen av html. Jag hittar bl.a. detta:

Some of the benefits of migrating to XHTML in general are:

Document developers and user agent designers are constantly discovering new ways to express their ideas through new markup. In XML, it is relatively easy to introduce new elements or additional element attributes. The XHTML family is designed to accommodate these extensions through XHTML modules and techniques for developing new XHTML-conforming modules (described in the XHTML Modularization specification). These modules will permit the combination of existing and new feature sets when developing content and when designing new user agents.

Alternate ways of accessing the Internet are constantly being introduced. The XHTML family is designed with general user agent interoperability in mind. Through a new user agent and document profiling mechanism, servers, proxies, and user agents will be able to perform best effort content transformation. Ultimately, it will be possible to develop XHTML-conforming content that is usable by any XHTML-conforming user agent (w3.org).

Så här beskrivs W3C:

The World Wide Web Consortium (W3C) is an international consortium where Member organizations, a full-time staff, and the public work together to develop Web standards. W3C's mission is:

To lead the World Wide Web to its full potential by developing protocols and guidelines that ensure long-term growth for the Web (w3.org).

Till medlemmarna i W3C hör bl.a. Adobe, Apple, Canon, Google, HP, IBM, Microsoft, Nokia, Sun Microsystems och över 400 andra mer eller mindre kända organisationer. Förutsatt att dessa organisationer inte är medlemmar bara för syns skull gör detta faktum åtminstone mig övertygad om att W3C:s standard på sikt kommer att utvecklas och fungera väl, även om all standard för närvarande uppenbarligen inte alltid fungerar som avsett, och att det sannolikt är en god idé att utgå från W3C:s senaste standard om man är nybörjare, eftersom det sannolikt är den standarden som kommer att överleva och utvecklas. (Om någon lägger fram tillräckligt tunga sakskäl som talar mot denna bedömning är jag givetvis beredd att ändra uppfattning.)

*

Vilka varianter av HTML används de facto i webbpublikationer? En undersökning av 100 slumpmässigt utvalda webbplatser gav följande resultat vid validering på validator.w3.org:

15 %Godkänd
85 %Inte godkänd

Antalet fel på de 85 webbplatser som inte klarat valideringen är mellan 1 och 268.

De dokumentstyper som enligt valideringen använts är:

31 %Ingen dokumentstyp funnen
1 %HTML 3.2
5 %HTML 4.0 Transitional
26 %HTML 4.01 Transitional
1 %HTML 4.01 Frameset
1 %HTML 4.01 Strict
29 %XHTML 1.0 Transitional
5 %XHTML 1.0 Strict
1 %XHTML 1.1

Nästa steg i mitt blygsamma försök att bringa någon reda i frågan HTML eller XHTML? blir att undersöka vilka skillnader det skulle innebära för mig att försöka skriva HTML 4.01, den oftast använda varianten av HTML enligt undersökningen ovan, istället för att försöka skriva XHTML 1.1.

Jag kontrollerar att index.html på min webbplats är godkänd xhtml 1.1. enligt W3C:s validering. Jag ändrar dokumenttypen på filen ifråga till html 4.01 Transitional. För att klara valideringen behöver jag endast ta bort blanksteget och snedstrecket i slutet av fem taggar i head-delen av dokumentet.

För mig spelar det alltså just nu ingen större roll om jag använder HTML 4.01 eller XHTML 1.1. Eftersom mina html-sidor ser ut precis som jag vill i de webbläsare som enligt statistiken från stat.cliche.se använts av de som hittills besökt min webbplats (MS Internet Explorer, som många hävdar inte skulle klara av att visa XHTML 1.1-sidor korrekt, Netscape, Opera och Firefox) tänker jag dock fortsätta använda XHTML 1.1 tills någon eller något övertygar mig om att något annat är bättre.

Jag tror att det på sikt kommer att visa sig vara ett riktigt beslut. Jag har som sagt ännu inte tillräckligt stora kunskaper om webbpublicering för att kunna göra ett val grundat på kunskap utan får istället göra ett val grundat på känsla. Känslan säger XHTML 1.1. Om den kunskap jag senare kommer att skaffa kommer att bekräfta valet känslan uppmanade mig att göra återstår att se.

6 maj 2007: Manual för nybörjare på webbpublicering 1

Alla html-filer på mkforlag.com är nu skrivna med gällande xhtml 1.1-kod (åtminstone enligt W3C:s valideringsverktyg; man kan nog utgå från att detta verktyg inte är ofelbart).

Det har varit en intressant och lärorik process som jag rekommenderar fler att ta sig igenom, framför allt de som liksom jag inte redan vet allt om html, css och c/o. Man tvingas nämligen ibland lösa problem man inte ens visste fanns eller hitta nya, ofta bättre lösningar på problem man redan löst för att klara valideringen.

Framför allt har jag placerat mer data i min css-fil, vilket har lett till mindre html-filer, vilket gagnar besökare på mkforlag.com i form av kortare nedladdningstider. Men jag har också passat på att genomföra en del andra förbättringar. Bl.a. finns nu en RSS-kanal, där information om och länkar till nya inlägg i bloggen, nya versioner av ordboken samt andra större förändringar på mkforlag.com kommer att publiceras.

Vet du inte vad RSS är, klicka på ikonen längst ner till vänster och se vad som händer. Använder du t.ex. Internet Explorer 7, Netscape 8 eller Opera 9 fungerar det som det är tänkt. Använder du någon annan webbläsare får du kanske upp en något svårbegripligare och något mindre användbar text. Hämta i så fall t.ex. Internet Explorer 7 från microsoft.com (det är gratis) och försök igen.

*

Det är nu drygt ett år sedan jag först försökte skriva html. Jag tycker det är dags att rekapitulera och reflektera över vad jag hittills lärt mig om webbpublicering. Jag brukar göra så ibland när jag lär mig något nytt, och det brukar oftast ge ett gott resultat i form av t.ex. större säkerhet och nya insikter.

Jag kombinerar denna återresa med att försöka skriva den manual för nybörjare på webbpublicering jag själv velat ha för drygt ett år sedan, närmare bestämt en manual med a) korta förklaringar av precis vartenda tecken, ord etc. i html- och css-dokument, b) korta stycken kod man kan klippa ut och klistra in och lätt modifiera efter de behov och önskemål man har samt c) en adress (e-mail eller snailmail) eller ett telefonnummer till någon man kan få hjälp av om man kör fast.

Kanske finns det redan en sådan manual och en sådan service. Helt säker kan man aldrig vara, men jag har åtminstone inte träffat på detta på någon av de tusentals webbsidor jag besökt. (Däremot har jag förstås hittat mycket som är användbart för den som har vissa förkunskaper och försökt följa femtioelva mer eller mindre obegripliga, ofta helt eller delvis felaktiga råd från människor med större eller mindre okunskap om html, css och c/o.)

*

Lektion 1: Ett fungerande html-dokument.

Öppna en texteditor, t.ex. Notepad alias Anteckningar. Det finns antagligen en genväg till programmet på adressen Startmenyn > Alla program > Systemverktyg > Notepad.

Har du ingen texteditor eller vill använda en som är mer avancerad än Notepad alias Anteckningar finns många alternativ att hämta gratis. De flesta av de jag provat fungerar inte som jag vill eller har enligt min mening för många olika funktioner. Den enda av de texteditorer jag provat jag är nöjd med är Notepad2 från flos-freeware.ch.

Skriv så här (text du kan byta ut är röd):

<html>
<head>
<title>Mitt dokument</title>
</head>
<body>
Min text.
</body>
</html>

Spara filen som abc.html e.d.

Speciellt för Notepad: Välj "Filformat: Alla filer". Behåller du det förvalda "Filformat: Textdokument" kommer filen att sparas som en .txt-fil även om du skriver .html sist. I Notepad2 kan du behålla det förvalda alternativet "Filformat: All Files".

Öppna abc.html med Internet Explorer eller någon annan webbläsare. Om du gjort allt rätt bör det stå Min text i övre vänstra hörnet av bildskärmen (eller något annat om du valt att skriva något annat). Jag skriver "bör" eftersom det kanske finns någon webbläsare som kräver mer av ett html-dokument än de allra mest grundläggande delarna.

Kommentarer till de olika tecknen, förkortningarna och orden i dokumentet:

<html> 1a. visar att ett html-dokument börjar 1b. inleder dokument skrivna med "HTML", HyperText Markup Language ("hypertextuppmärkningsspråk"), som används för att berätta för webbläsare hur ett helt dokument eller en del av ett dokument ska visas, t.ex. när text ska börja på ny rad, och vilka egenskaper dokumentet eller delen av dokumentet ska ha, t.ex. att text är en hyperlänk till en annan plats i samma dokument eller till ett annat dokument

<head> 1a. visar att head-delen av ett html-dokument börjar 1b. kommer alltid efter <html> 1c. innehåller bl.a. sidans titel

<title> 1a. visar att title-delen av ett html-dokument börjar 1b. placeras alltid i head-delen av ett html-dokument

Mitt dokument 1a. titeln på dokumentet 1b. syns i webbläsare (längst ner i aktivitetsfältet och högst upp i tabbar) 1c. syns i längst upp i resultatposter från sökningar på internet med t.ex. google 1d. syns i favoriter-listan (om någon väljer att lägga till din sida där)

</title> 1. visar att title-delen av ett html-dokument slutar

</head> 1. visar att head-delen av ett html-dokument slutar

<body> 1a. visar att body-delen av ett html-dokument börjar 1b. placeras alltid efter </head> 1c. innehåller det författaren av html-sidan vill att besökare ska se eller interagera med

Min text 1a. html-sidans egentliga innehåll (text, bilder etc.) 1b. placeras alltid efter <body>

</body> 1. visar att body-delen av ett html-dokument slutar

</html> 1. visar att ett html-dokument slutar

starttagg 1a. kod som visar att något börjar, t.ex. <html>, <head>, <title> och <body> 1b. inleds med <, vänster vinkelparentes, och avslutas med >, höger vinkelparentes

sluttagg 1a. kod som visar att något slutar, t.ex. </title>, </head>, </body> och </html> 1b. inleds med <, vänster vinkelparentes, och avslutas med /, snedstreck, och >, höger vinkelparentes

Om det är något av det här du inte förstår, skicka ett mail eller använd kontaktformuläret (klicka på Kontakt längst upp på sidan för att komma dit). I den mån jag kan lovar jag att hjälpa dig.

*

Anm. 24 juli 2008: "Manual för nybörjare på webbpublicering" har utvecklats till den något mindre anspråksfulla sidan Källkod. Hjälp om du kör fast, både med koden på sidan "Källkod" och annan kod, kan du dock fortfarande få. D.v.s. i den mån mina kunskaper räcker. Jag är absolut ingen expert på dataspråk men heller ingen fullständig nybörjare. De dataspråk jag kan bäst är xhtml 1.1 och css 2.1. Vidare är jag ganska bra på CorelDraw och CorelPhotoPaint. Slutligen kan jag förstås allt(!) om skriven svenska och rätt mycket om skriven engelska.

1 maj 2007: Mer om xhtml-kod III

Attributet och värdet align="absmiddle" är inte giltig kod i html 4.01 transitional, html 4.01 strict, xhtml 1.0 transitional, xhtml 1.0 strict och xhtml 1.1. Det säger åtminstone en undersökning jag just gjorde på validator.w3.org. För att klara W3C:s validering kan du göra så här istället:

Skriv så här i en extern css-fil (text du kan byta ut är lila):

#mitt_lager {height: 100px; font-size: 20px;}
.absolute_middle {position: relative; top: -45px;}

Spara filen som "absolute_middle.css" e.d.

Skriv så här i head-delen av ett html-dokument, t.ex. precis före </head> (text du kan byta ut är lila):

<link href="absolute_middle.css" rel="stylesheet" type="text/css" />

Skriv så här i body-delen av ett html-dokument (text du kan byta ut är lila):

<div id="mitt_lager">
<img src="min-bild.png" alt="" width="100" height="100" />
<span class="absolute_middle">min text</span>
<img src="min-bild.png" alt="" width="100" height="100" />
</div>

Spara dokumentet som "bulls_eye.html" e.d.

Så här räknar du ut vad som ska stå mellan top: - och px;} i css-filen:

Bildens höjd (100) minus textens höjd (20) = 80 delat med 2 = 40 plus avståndet mellan ramens kant och bokstävernas baslinje (5) = 45.

Hur man tar reda på avståndet mellan ramens kant och bokstävernas baslinje i programmet just du använder vet du förhoppningsvis. I Dreamweaver 8 gör man så här: Välj designläge. Klicka på ramen med bilderna och texten. Peka på ramens kant. Subtrahera värdet inom parentes efter Height med det andra värdet efter Height.

Att räkna så här fungerar åtminstone ganska bra; en viss finjustering kan behövas om man använder t.ex. Å, Ä och Ö. Det finns förmodligen mer tillförlitliga sätt att räkna på. Är du bättre på matematik än jag har du förmodligen redan räknat ut vilka dessa sätt är.

*

Den här koden kan förstås inte bara användas istället för align="absmiddle" utan också bl.a. till följande:

1. Placering av text mellan bilder i nivå med bildernas överkant. Gör så här: Ändra värdet mellan top: - och px;} i css-filen till 85. Så här räknar du ut det värdet: Bildens höjd (100) minus textens höjd (20) = 80 plus avståndet mellan ramens kant och bokstävernas baslinje (5) = 85.

2. Placering av text i det övre vänstra hörnet av den vänstra bilden. Gör så här: Skriv left: -100px; mellan -85px; och } i css-filen. Värdet mellan left: - och px;} är bildens bredd.

Det finns naturligtvis många fler möjligheter. Lycka till med ditt eget experimenterande! Skicka gärna ett mail om du har någon god idé, så lägger jag ut din kod i någon av mina framtida bloggar.

Om det är något av det här du inte förstår, skicka ett mail eller använd kontaktformuläret (klicka på Kontakt längst upp på sidan för att komma dit). I den mån jag kan lovar jag att hjälpa dig.

PS: Jag kan till sist tipsa om att mellanslag kan tas bort i css-filer, vilket t.ex. jag föredrar. Om man vill kan man alltså skriva t.ex.:

#mitt_lager {height:100px;font-size:20px;}

30 april 2007: Mer om xhtml-kod II

I bloggen den 28 april 2007 utlovades mer html-kod. Här kommer ett exempel jag tror kan vara användbart även för andra.

Hur man får en html-sida att alltid vara centrerad oavsett vilken upplösning det är på bildskärmen.

Skriv så här i en extern css-fil (text du kan byta ut är lila):

body {text-align: center; margin-top: 0px; margin-left: 0px;}
#main {position: relative; margin-top: 0px; margin-right: auto; margin-left: auto; width: 1000px; height: 570px;}
#content {position: absolute; top: 0px; left: 200px; width: 600px; height: 570px; text-align: justify;}

Rad 1: Så länge någon annan regel inte säger något annat centreras allt mellan <body> och </body> i html-dokument som är länkade till den här css-filen.

Rad 2-3: T.ex. centreras lagret main i vilket man sedan placerar alla andra lager etc., t.ex. lagret content.

Spara filen som "vill-till-mitten.css" e.d.

Skriv så här i head-delen av ett html-dokument, t.ex. precis före </head> (text du kan byta ut är lila):

<link href="vill-till-mitten.css" rel="stylesheet" type="text/css" />

Skriv så här i body-delen av ett html-dokument (text du kan byta ut är lila):

<div id="main">
<div id="content">Den här texten är alltid centrerad oavsett vilken upplösning det är på skärmen. Jag fyller på med mer text som inte fyller någon annan funktion än att visa vad som händer när texten blivit längre än ramen är bred.</div>
</div>

Spara dokumentet som "alltid-i-centrum.html" e.d.

Om det är något av det här du inte förstår, skicka ett mail eller använd kontaktformuläret (klicka på Kontakt längst upp på sidan för att komma dit). I den mån jag kan lovar jag att hjälpa dig.

29 april 2007: Mer om xhtml-kod

Jag experimenterade lite med min kod för googlesökning och kunde konstatera följande:

Rad 3: name=" måste följas av q" för att det ska fungera. q står väl för övrigt för "question", närmare bestämt en fråga till google.

Rad 4: btnG kan bytas ut mot go eller ekvatorialguinea eller 0123456789 eller åiåaäeö eller liknande; det finns dock förmodligen tecken som inte fungerar. btnG står väl för övrigt för "button Go", närmare bestämt klicka här om du vill att googlesökningen ska utföras. åiåaäeö (å i åa ä e ä "och i ån är en ö") är ett citat från "Räggler å paschaser" av Gustav Fröding från 1895, närmare bestämt från anekdoten "Dumt fôlk", som kan läsas på Ordagrannt.)

Rad 5: name=" måste följas av domains" för att det ska fungera.

Rad 6 och 8: name=" måste följas av sitesearch" för att det ska fungera.

Om det är något av det här du inte förstår, skicka ett mail eller använd kontaktformuläret (klicka på Kontakt längst upp på sidan för att komma dit). I den mån jag kan lovar jag att hjälpa dig.

28 april 2007: Om xhtml 1.1 och annan standard

När det gäller att följa regler är jag motsägelsefull. Å ena sidan följer jag gärna regler som jag anser gör mitt och andras liv lättare att leva och irriterar mig på de som bryter mot dessa samma regler. Å andra sidan bryter jag gärna mot regler som jag anser gör mitt och andras liv svårare att leva.

T.ex. har jag brutit mot regeln att en blogg "uppdateras regelbundet, oftast dagligen", som jag formulerade 10 feb. 2007 i bloggen "Vad är en blogg?", helt enkelt eftersom jag inte haft något jag velat skriva om i bloggform, men har inte legat sömnlös en enda nanosekund för det!

Det betyder dock inte att jag varit overksam. Jag har lagt ganska mycket tid på att utveckla formen för den svenska ordbok jag utlovat ska publiceras på den här webbplatsen och kom också så långt med det att jag publicerat version 0.1-001 och version 0.1-002.

Efter ett tag var skillnaderna mellan ordbokssidorna och mina andra html-sidor så stora att jag insåg att en fullständig genomgång av allt jag hittills publicerat var nödvändig för att min webbplats även i fortsättningen skulle vara så homogen som jag vill att den ska vara.

Jag bedömde också att jag nu kunde tillräckligt mycket om html, xhtml, css och company för att kunna skriva html som skulle klara valideringen på validator.w3.org.

Om alla skrev html på exakt samma sätt skulle livet bli lättare att leva för t.ex. utvecklare av webbläsare, eftersom de skulle slippa ta hänsyn till olika dialekter av html, och för användare av dessa samma webbläsare, eftersom webbläsarna gissningsvis skulle vara mer tillförlitliga och kräva färre inställningar. (Att alla skulle skriva html på exakt samma sätt är förstås en lika stor utopi som fred på jorden eller glass till varje skolbarn som svarat rätt på en fråga.)

Om det ska vara just W3C:s standard eller någon annan standard som ska gälla kan man förstås fråga sig, men W3C verkar, såvitt jag med mina begränsade kunskaper kan bedöma, göra ett bra jobb, och förtjäna allt stöd de kan få.

Som ikonen längst ner till höger säger är den här sidan skriven med kod som klarat W3C:s validering för xhtml 1.1, den senaste färdigutvecklade versionen av html. Under de närmaste veckorna kommer också resten av sidorna på mkforlag.com att skrivas om med kod som klarar W3C:s validering för xhtml 1.1.

Om du inte läser källkod kommer du nog inte att märka mycket av just denna omskrivning. Däremot kommer du att gagnas av en del andra förändringar, t.ex. placeringen av fler länkar till vänster om den här texten, som gör att du inte behöver förflytta musen lika många meter, och något kortare nedladdningstider tack vare något mindre storlek på html-filerna (märkbart bara om du har en långsam anslutning till webben).

*

För den som liksom jag är intresserad av att skriva kod med gällande xhtml 1.1 e.d. citerar jag nedan en del kod jag tror kan vara användbar även för andra. Jag inkluderar också några kommentarer jag tror kan vara till hjälp för nybörjare och kanske en och annan med viss erfarenhet.

Jag är ju som sagt själv allt annat än expert på det här. Jag gjorde mina första försök att skriva html med Word 2000 för drygt ett år sedan (hur väl det fungerade vet var och en som försökt; numera handskriver jag all kod, oftast i Dreamweaver 8), jag har under långa perioder av tiden sedan dess ägnat mig åt annat än att skriva html etc., och jag är allt annat än bra på logik (t.ex. begriper jag ännu inte mycket om hur man skriver javascript).

Att jag ändå lärt mig så mycket som jag gjort beror främst på att jag är språkvetare och så länge jag kan minnas varit mycket intresserad av allt som har med skrivet språk att göra. Som jag ser det är html mer likt ett språk än t.ex. matematik eller vad annat man kan jämföra med. Några exempel:

Starttaggar, t.ex. <p> och <div>, visar att något börjar, liksom stor bokstav visar att en mening börjar och indrag att ett stycke börjar. Sluttaggar, t.ex. </p> och </div>, visar att något slutar, liksom punkt visar att en mening slutar och ny rad att ett stycke slutar. Det går att utveckla resonemanget mycket mer, men jag nöjer med mig här med två exempel.

Nedanstående kod för sökning med google klarar W3C:s validering för xhtml 1.1. Text du behöver eller kan behöva byta ut eller ta bort är ljusbrun eller ljusblå.

<action="http://www.google.com/search" method="get">
<div>
<input type="text" name="q" value="" id="textbox" alt="" size="20" maxlength="300" />
<input type="submit" name="btnG" value="Google-sökning" class="v10c" />
<input type="hidden" name="domains" value="http://www.mkforlag.com" /><br />
<input type="radio" name="sitesearch" value="" id="radio-1" alt="" />
<label for="radio-1">www</label>
<input type="radio" name="sitesearch" value="http://www.mkforlag.com" id="radio-2" alt="" checked="checked" />
<label for="radio-2">mkforlag</label>
</div>
</form>

Gör så här om du vill använda koden:

Rad 3: Byt ut 20 mot önskad längd på textboxen och 300 mot önskad maxlängd på textboxen. Värdena anger såvitt jag förstår ungefär hur många bokstäver som får plats i boxen; t.ex. innebär värdet 20 att 21 bokstäver får plats.

Rad 4: class="v10c" kan tas bort. Jag har gett submit-knappen en klass, eftersom jag vill att texten på knappen ska vara i just Verdana 10 punkter grön för att harmonisera med den övriga layouten på min webbsida.

Rad 5 kan tas bort men behövs om du vill att besökare fortfarande ska kunna söka på just din webbplats utan att använda bakåtknappen efter att ha gjort en googlesökning. Om du väljer att behålla rad 5, byt ut mkforlag.com mot adressen till din webbplats. http://www. behöver du antagligen inte byta ut, men jag har markerat de bokstäverna också, eftersom det förekommer att webbadresser börjar på något annat sätt.

Rad 7: www kan bytas ut mot t.ex. "Sök hela webben", som Google valt att kalla radioknappen ifråga.

Rad 8: http://www.mkforlag.com: se kommentar till rad 5. Ta bort checked="checked" om du inte vill att radiknappen ska vara markerad redan när besökare anländer till din webbplats.

Rad 9: Byt ut mkforlag mot namnet på din webbplats e.d.

Nedanstående kod för inbäddning av en flashvideo i ett html-dokument klarar W3C:s validering för xhtml 1.1. Text du behöver byta ut är ljusbrun eller ljusblå.

<div>
<object type="application/x-shockwave-flash" data="mk_logo.swf" width="160" height="80">
<param name="movie" value="mk_logo.swf" />
</object>
</div>

Gör så här om du vill använda koden:

Rad 2 och 3: Byt ut mk_logo mot namnet på din swf-fil.

Rad 2: Byt ut 160 mot vidden i pixlar och 80 mot höjden i pixlar på din video.

Om det är något av det här du inte förstår, skicka ett mail eller använd kontaktformuläret (klicka på Kontakt längst upp på sidan för att komma dit). I den mån jag kan lovar jag att hjälpa dig.

Mer kod kommer i kommande bloggar!

25 mars 2007: MK Förlags ordbok version 0.1-001

Den första versionen av MK Förlags ordbok, version 0.1-001, är nu publicerad! Versionen omfattar:

Den nuvarande planen är att regelbundet publicera nya versioner tills MK Förlags ordbok består av ungefär lika mycket text som t.ex. Norstedts svenska ordbok och Bonniers svenska ordbok – och sedan fortsätta tills det inte finns fler ord att skriva om! Det handlar m.a.o. om ett evighetslångt arbete!

Version 1.0 av MK Förlags ordbok kommer att omfatta cirka 30 000 uppslagsord (hämtade från Skolordlista från 1983; en del andra ord kommer också att tas med). Arbetsgången kommer preliminärt att bli:

Senare versioner av ordboken kommer framför allt att omfatta fler uppslagsord. Troligen kommer också fler typer av information att tas med, t.ex. illustrationer, konnotationer (bibetydelser), citat, länkar till webbplatser samt längre artiklar för somliga ord.

22 mars 2007: MK Förlags ordbok version 0.0

Det första steget mot en fungerande ordbok på den här webbplatsen är nu taget!

Så väldigt användbar är ordboken dock ännu inte, eftersom den ännu inte publicerats utan endast består av en lista med närmare 30 000 ord. Det är därför jag kallar versionen 0.0.

Nästa version, som preliminärt kommer att kallas 0.1, kommer dock att vara mer användbar, eftersom den kommer att innehålla minst en definition av varje ord i den närmare 30 000 ord långa listan och en del andra ord jag finner för gott att inkludera redan nu.

Definitionerna kommer att vara skrivna av mig, men i den mån jag hittar formuleringar jag finner vara de mest adekvata i referenslitteratur av olika slag kommer jag att låna dessa formuleringar.

Definitionerna kommer att publiceras vartefter de blir klara. En och annan besökare kommer kanske att irritera sig på att det till en början finns så få definitioner. Men en och annan annan besökare kommer förhoppningsvis att glädja sig över att ha hittat just den definition han eller hon sökte.

1 mars 2007: Om att förklara vad ord betyder

Några spontant nedkastade tankar om alias ett utkast till riktlinjer för hur ord ska förklaras i MKpedia, MK Förlags ordbok:

28 februari 2007: Vad är en definition?

Arbetet med MKpedia, MK Förlags ordbok, går vidare. Efter en veckas arbete består ordboken av 9 563 löpord. Jag har börjat med att skriva in uppslagsorden. Jag utgår från Skolordlista från 1980. Inte för att den skulle vara bättre än andra källor utan helt enkelt för att den med sina, enligt förordet, 30 000 uppslagsord är den minsta ordbok jag äger. Jag vill med andra ord så snabbt som möjligt publicera en första fungerande version av min ordbok.

När jag skrivit in uppslagsorden i Skolordlista blir nästa steg att formulera definitioner. Vad är en definition? Är det detsamma som synonym? Nej! En definition är en kort förklaring av vad ett ord betyder eller, som det står i Webster's Dictionary: "a statement of the meaning of a word or word group or a sign or symbol". En synonym är ett ord som betyder ungefär detsamma som ett annat ord eller, som det står i Webster's Dictionary: "one of two or more words or expressions of the same language that have the same or nearly the same meaning in some or all senses".

Jag tar upp definitionerna av dessa ord, alltså definition och synonym, eftersom det är vanligt i svenska ordböcker att förklara ord med synonymer. Som jag ser det är det bruket förkastligt. Visserligen kan man delvis förstå vad ett annat ord betyder om man känner till en eller flera synonymer till ordet ifråga men bara delvis: för full eller åtminstone bättre förståelse behövs en längre förklaring.

Ett exempel: I Skolordlista förklaras ordet epikuré med synonymen "njutningsmänniska". För att man bättre ska förstå vad en epikuré är behöver man t.ex. definitionen i Nationalencyklopedins ordbok: "urspr. anhängare av epikurismen", vilket ord definieras: "en filosofisk lära vars grundtanke är att upplevelsen av förfinade, måttfulla njutningar är livets mål".

Hur är då definitionerna i några ordböcker (tre svenska och en amerikansk) uppbyggda? Och hur långa är definitionerna? Jag väljer på måfå att analysera de nitton första uppslagsorden under bokstaven M (inte helt på måfå dock: jag är född 19 februari och M är den första bokstaven i mitt namn, alltså Mats).

Skolordlista (1980): 22 synonymer, 9 definitioner (6 om 2 ord, 1 om 3 ord, 2 om 4 ord). Totalt används 45 ord (2,4 per uppslagsord) eller, m.a.o., 0,5 definitioner per uppslagsord.

Illustrerad svensk ordbok (1984): 18 synonymer, 23 definitioner (4 om 2 ord, 2 om 3 ord, 6 om 4 ord, 6 om 5 ord, 2 om 6 ord, 1 om 8 ord. 1 om 10 ord och 1 om 11 ord). Totalt används 127 ord (6,7 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,2 definitioner per uppslagsord.

Nationalencyklopedins ordbok (2000): 3 synonymer, 19 definitioner (2 om 2 ord, 2 om 3 ord, 3 om 4 ord, 3 om 5 ord, 3 om 6 ord, 1 om 7 ord, 1 om 8 ord, 2 om 9 ord, 1 om 12 ord och 1 om 14 ord). Totalt används 117 ord (6,2 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,0 definitioner per uppslagsord.

Webster's Dictionary (1993): 89 synonymer, 35 definitioner (16 om 2 ord, 4 om 3 ord, 1 om 4 ord, 3 om 7 ord, 2 om 9 ord, 1 om 10 ord, 1 om 11 ord, 2 om 14 ord, 2 om 15 ord, 1 om 21 ord, 1 om 26 ord, 1 om 27 ord och 1 om 28 ord). Totalt används 357 ord (18,8 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,8 definitioner per uppslagsord.

Analysen av hur definitionerna är uppbyggda för anstå till senare. Jag formulerar dock redan nu på försök en policy för definitionerna i MKpedia, MK Förlags ordbok: att de för att vara mer upplysande ska påminna om definitionerna i Illustrerad svensk ordbok och Webster's Dictionary snarare än om definitionerna i Skolordlista och Nationalencyklopedins ordbok.

24 februari 2007: MK Förlags ordbok alias MKpedia

Arbetet med MK Förlags ordbok (eller möjligen MKpedia; jag är inte helt säker på vad namnet slutligen kommer att bli) har nu kommit igång. Just nu är omfånget 3 676 ord löptext. Inte så imponerande, men om den fortsätter växa som just nu med drygt 1 000 ord om dagen kommer den på sikt att bli åtminstone mer imponerande.

Jag gör ett tankeexperiment. Om man för det första antar att ordboken endast kommer att omfatta uppslagsord och definitioner (den kommer att omfatta betydligt fler typer av information men just nu antar jag detta) och för det andra antar att varje definition i genomsnitt kommer av vara fem ord lång kommer ordboken att växa med cirka 200 definitioner om dagen.

Det innebär 1 400 definitioner efter en vecka, 6 000 definitioner efter en månad, 18 000 definitioner efter ett kvartal, 73 000 definitioner efter ett år, 146 000 definitioner efter två år, 219 000 definitioner efter tre år. Och så vidare. Med tanke på hur intressant jag tycker att detta är finns det ingen orsak att tro att jag skulle tappa sugen och ge upp.

Några jämförelser: På ne.se kan man läsa att Nationalencyklopedins ordbok (68 000 uppslagsord) är "den till omfånget största ordbok över det nutida svenska språket som utgivits". Det stämmer förmodligen, även om det på adlibris.se står att Svensk ordbok från Norstedts Akademiska Förlag innehåller 100 000 ord; NE:s ordbok är åtminstone större än Bonniers svenska ordbok, som enligt bonnierutbildning.se innehåller 65 000 uppslagsord.

I NE:s ordbok återfinns förstås inte bara definitioner utan också bl.a. uppgifter om stavning, uttal, uppbyggnad och ursprung, men dylika uppgifter kommer att återfinnas även i MK Förlags ordbok alias MKpedia, liksom uppgifter om bl.a. synonymer, idiom (fasta fraser), frekvens (hur vanligt ordet är i löpande text) och kanske på sikt också illustrationer och längre artiklar om somliga uppslagsord. Det första steget får dock bli att ange definitioner, som väl de flesta framtida användare av MK Förlags ordbok alias MKpedia främst kommer att vara intresserade av.

MK Förlags ordbok eller MKpedia? Å ena sidan har ordböcker ofta just ordbok eller dictionary i titeln, t.ex. Nationalencyklopedins ordbok, Svensk ordbok från Norstedts, Bonniers svenska ordbok, Svenska Akademins ordbok, Webster's Dictionary of the English Language och Oxford Dictionary of English. Å andra sidan kommer min ordbok att så småningom i viss mån få karaktären av encyklopedi, som t.ex. Nationalencyklopedin och Bra Böckers lexikon.

I Webster's Dictionary lyder definitionen för ordbok: "a reference book containing words usually alphabetically arranged along with information about their forms, pronunciations functions, etymologies, meanings, and syntactical and idiomatic uses". Ursprunget är det latinska ordet för just "ord".

I samma ordbok lyder definitionen för encyklopedi "a work that contains information on all branches of knowledge or treats comprehensively a particular branch of knowledge, usually in articles arranged alphabetically often by subject". Ursprunget är de grekiska orden för "utbildning" och "barn".

MK Förlags ordbok eller MKpedia? Båda namnen känns ungefär lika rätt och ungefär lika fel. Å ena sidan är det förra namnet möjligen mer adekvat än det senare. Å andra sidan är det senare namnet möjligen mer gångbart på internet. Jag löser inte detta problem just nu utan håller mig tills vidare öppen för båda namnen.

18 februari 2007: Ord, ord, ord

Finns det behov av ytterligare en ordbok på nätet? I dessa wikipediatider är frågan kanske berättigad, men jag tror att svaret på frågan är ja!

Jag gör en googlesökning på "svensk ordbok" och får 1 050 000 träffar. För att se hur väl eventuella ordböcker på dessa webbplatser fungerar tänker jag mata in några sökord: ett mycket vanligt ord, närmare bestämt "det", ett mindre vanligt ord, närmare bestämt "segergest" och ett ord så ovanligt att jag aldrig sett det förut, närmare bestämt "gratbåge" ("den böjda linje som bildas där två valvkappor möts"). Är ordböckerna bra bör man lätt hitta artiklar om alla dessa ord, och finns det ingen artikel bör det finnas möjlighet att fråga och få svar via e-mail e.d.

-- nedan betyder "inget svar". Jag har inte redovisat webbsidor a) där jag i och för sig kunde söka men inte fick någon träff på något av de tre orden i min undersökning, b) där jag inte snabbt förstod hur jag skulle göra för att söka och c) sidor där man kan söka via länkar till andra webbsidor.

saob.se kan man söka i "Svenska akademins ordbok". Där får jag följande svar: "det": en lång artikel på ålderdomligt språk. Intressant för mig som språkvetare men troligen svår att förstå för de flesta. "segergest": -- "gratbåge": --

sv.wikipedia.org får jag följande svar: "det": en artikel om Stephen Kings roman "Det". Intressant men inte exakt vad jag söker. "segergest": -- "gratbåge": en kort definition.

lexin2.nada.kth.se kan man söka i ett lexikon avsett för invandrarundervisning. Där får jag följande svar: "det": en utförlig och lättbegriplig artikel. "segergest": -- "gratbåge": --

synonymer.se får jag följande svar: "det": -- "segergest": -- "gratbåge": -- Jag söker på ytterligare tre ord och får följande svar: "alltid": 12 synonymer och en motsats. "väsensskild": 3 synonymer. "kobako" ("japanskt rökelsekar"): --

spraakbanken.gu.se kan man söka i "Fornsvensk lexikalisk databas". Där får jag följande svar: "det": -- "segergest": -- "gratbåge": -- Jag provar med äldre stavning och får då följande svar: "dhet": en hänvisning till "þän", där en mycket lång och faktadiger och för den oinvigde förvirrande artikel återfinns. "sigher": ingen hänvisning, i övrigt samma resultat som för "dhet". "båghe": --

Jag har nu tagit mig igenom de 200 första svaren utan att hitta vad jag söker: en ordbok där jag snabbt hittar definitioner på "det", "segergest" och "gratbåge". Det kan förstås hända att någon redan tillhandahåller vad jag söker, men jag slutar ändå söka här och bestämmer mig för att börja skriva en egen ordbok och lägga ut den på min hemsida.

Det är förstås ett enormt projekt, åtminstone om resultatet ska bli bra, men det kan ändå gå ganska snabbt att skapa en online ordbok som är minst lika bra som de som redan finns. Hör av dig om du vill veta mer om mina tankar eller om du har egna tankar om hur det här kan göras på bästa sätt.

17 februari 2007: Brevbärare är bättre!

Om du surfat till mkforlag.com/bestallning.html och försökt skicka ett ifyllt formulär har du märkt att det inte fungerar. Eftersom jag förutsätter att du är intelligent nog att skicka ett e-mail till order@mkforlag.com e.d. om du verkligen vill beställa något har formuläret fått ligga kvar medan jag tar reda på hur man gör för att skicka det. (Ingen lär väl för övrigt bli väldigt förvånad om ett och annat inte fungerar på en webbsida!)

Efter att ha tagit femtioelva steg utan att nå fram blir det femtiotolvte steget att skicka ett mail till Cliche, där jag har min webbplats. Mailet lyder: "Jag har försökt på ett otal olika sätt att skicka formulär via den webbplats jag har hos er. Inget har dock fungerat. Jag har också läst all information ni tillhandahåller men inte hittat något användbart. Har någon något tips om hur jag gör för att kunna skicka formulär?"

Cliche svarar som alltid snabbt: "Vad är det för fomulär och vilken domän gäller det?"

Jag svarar lika snabbt: "Ett beställningsformulär på mkforlag.com."

Cliche svarar: "Har du testat det som heter JMail? Det fungerar bra på Windowsservrarna som din domän ligger på."

Jag svarar: "Ja, men jag ska göra ett nytt försök eftersom du rekommenderar det."

Cliche svarar: "Du kan se mer om JMail här på vår support [länk till informationen].

Jag svarar: "Tack! Jag har sett texten om JMail förut men förstod inte mycket av den. Nu har jag mer kunskaper och kan kanske räkna ut hur man gör."

Jag klickar på länken och finner följande: "Det är installerad JMail på alla Windows-servrar. När du skickar måste du göra det med SMTP-servern 'smtp.cliche.se'. Kom ihåg att sätta en avsändaradress i scriptet. Följande kodbit ska sättas in i det dokument där du vill använda scriptet."

Jag gör ett enkelt formulär med ett textfält och en submit-knapp (det vet jag åtminstone hur man gör). Jag kopierar Cliches kodbit och ändrar den enligt anvisningarna. Sedan frågar jag mig: Var ska kodbiten placeras? Jag provar på några olika platser för att se vad som händer, sparar dokumenten som "test_1.html", "test_2.html", "test_3.html" och "test_4.html", kopierar dem till min webbplats, öppnar Internet Explorer och surfar till mkforlag.com/ test_1.html.

På skärmen syns inte bara textfältet och submit-knappen utan också all kod jag klistrat in. När jag klickar på "Submit" får jag felmeddelandet: "The page cannot be displayed". Jag upprepar proceduren med de övriga tre dokumenten och får i samtliga fall samma resultat.

Vad är det jag inte förstår? frågar jag mig och söker svar genom att göra en googlesökning på "jmail".

Ett svar leder till chrishardy.co.uk. Där finns några rader snarlika koden från Cliche placerade inom <% och %>. Jag gissar att dessa tecken saknas i koden från Cliche, som väl kanske förutsättar att jag ska veta att koden ska inledas med <% och avslutas med %> (erfarenheten säger mig åtminstone att alltför många "experter" på datorer etc. alltför ofta förutsätter att alla vet mer än de gör och att det som slutligen fungerar är sådant man själv gissat sig till).

Jag ändrar i min kod, sparar dokumentet, kopierar det till min webbplats och surfar till mkforlag.com/test_5.html. Resultatet blir åtminstone något bättre än tidigare: koden syns inte, men när jag klickar på "Submit" får jag åter felmeddelandet: "The page cannot be displayed".

cdesystems.com finns en online manual till JMail. Den kan säkert vara användbar senare, men just nu har jag ingen nytta av den. Jag behöver mer grundläggande kunskap.

Ytterligare letande får anstå till senare, eftersom det snart är dags för andra åket i herrarnas slalom i alpina VM. Markus Larsson ligger sjua och har kanske chans att ta medalj. Kunde Järbyn så varför inte också Larsson.

*

Larsson lyckas inte bättre än jag utan kör ur, liksom två av de andra svenskarna. Jag tar det som ett tecken och redigerar om min beställningssida. Kanske kommer åtminstone någon att slippa irritera sig på att Sänd-knappen inte fungerar, och då har det ju ändå varit någon mening med mitt arbete.

*

Anmärkning 23 juli 2008: Det här inlägget är inte så relevant längre: numera har jag ett fungerande kontaktformulär.

*

Anmärkning 22 augusti 2019: Numera har jag inget kontaktformulär, eftersom det bara kom spam den vägen. Numera är det mejl som gäller.

12 februari 2007: Vilka ämnen behandlar bloggar?

I min första blogg ställde jag frågan: Vad är en blogg? Jag försökte svara i form av en tolv punkter lång lista. En av punkterna på listan är: En blogg behandlar ofta ett visst ämne. I denna min andra blogg ställer jag frågan: Vilka ämnen behandlar bloggar? Jag skriver "blogg" i sökrutan och klickar på "Google-sökning". Jag får ungefär 35 900 000 träffar.

Toppsvaret leder till bloggorama.se. Där kan man välja mellan fem olika slags bloggar: fashionblogg.se med bloggar om shopping och det senaste inom mode, sportsblogg.se med bloggar om sport och träning, babyblogg.se med bloggar om graviditet, spädbarn och familjeliv, travelblogg.se med reseskildringar och semesterbilder samt bloggspace.se med personliga bloggar där tankar och funderingar kan få utrymme.

Det andra svaret leder till blogdog.se. Jag klickar på "se alla bloggar" och möts av en till synes genomtänkt alfabetisk lista med olika typer av bloggar. Den är nog dock inte så genomtänkt som jag först tror. 3 134 (55 %) av bloggarna hänförs nämligen till kategorin "ospecificerat" och 158 (3 %) till kategorin "inget speciellt". Jag bortser från dessa bloggar i min lilla undersökning och fortsätter räkna på de återstående 2 384 bloggarna.

425 (18 %) handlar om vardagslivet, 364 (15 %) är dagböcker, 178 (7 %) handlar om djur och 162 (7 %) om känslor och relationer. De 142 (6 %) bloggarna under rubriken Crazy och de 113 (5 %) bloggarna under rubriken Kul kan kanske hänföras till samma kategori. Om det är så får en senare undersökning visa. Tills vidare behåller jag dock kategoriseringen på blogdog.se.

Jag fortsätter min sammanställning med de kategorier som hamnat på plats 7-12. 93 (4 %) av bloggarna handlar om politik och samhälle, 87 (4 %) om mode, 68 (3 %) om sport och fritid, 60 (3 %) om musik, 50 (2 %) om resor och 38 (2 %) om utbildning.

Under var och en av de resterande 15 kategorierna faller mindre än 1 % av det totala antalet bloggar. Kategorierna är (i alfabetisk ordning): datadesign (7), internet (21), ekonomi (11), film och tv (17), jakt och fiske (11), foto (19), företag (9), föräldraskap (35), inredning (13), litteratur och skrivande (35), mat och dryck (13), motor (16), mystik (29), religion (13) och spel (17).

Det tredje svaret i min googlesökning på "blogg" leder till blogg.se. Där finns ingen kategorisering, åtminstone ingen jag hittar genast, så jag fortsätter med det fjärde svaret: blogg.aftonbladet.se. Sidan är så otroligt dåligt disponerad att jag snabbt lämnar den. (Vad hade jag väntat mig? Det är dock en kvällstidnings hemsida!). Det femte svaret leder till wikipedia.org, närmare bestämt till den sida jag citerade i den förra bloggen, så den lämnar jag också snabbt.

Det sjätte svaret leder till bloggar.se, vilken sida tycks vara riktigt intressant. Där finns nämligen en lista med "aktuella etiketter ordnade efter hur många olika bloggar som har använt dem". När jag börjar klicka på orden i listan blir jag dock tveksam till hur relevant listan är. Jag får nämligen följande svar (siffrorna inom parentes är antalet inlägg länkarna ifråga sägs leda till): 1. politik (9 572), 2. melodifestivalen (220), 3. The Ark (43), 4. musik (2 248), 5. film (2 135), 6. samhälle (2 609), 7. USA (2 480), 8. bloggosfären (1 667), 9. media (2 219) och 10. tv (829).

Vem som helst med grundläggande kunskaper i matematik kan se dissonansen mellan siffrorna framför och siffrorna efter orden i listan. Jag forstätter dock undersökningen med ytterligare tio ord: 11. regeringen (1 431), 12. socialdemokraterna (2 455), 13. twingly (42; twingly är en bloggsökmotor), 14. schlager (118), 15. humor (1 367), 16. Sverigedemokraterna (331), 17. foto (2 252), 18. kultur (1 090), 19. Ola Salo (15) samt 20. LAS (49). Behöver jag fortsätta? frågar jag retoriskt.

Materialet jag samlat hittills är förvisso magert, men jag försöker mig ändå på en analys. Ett första steg får bli att sammanställa materialet i en tabell. (Någon som tror att jag är matematiker med tanke på allt räknande? Det är fullständigt fel. Jag är språkvetare med vissa kunskaper i andra humanistiska ämnen och viss förkärlek för att göra statistiska undersökningar av någon anledning som är okänd till och med för mig.)

En fördjupad analys av resultatet får anstå till senare. Just nu nöjer jag mig med att med ljusbrunt eller ljusblått markera några ord och synonymer som förekommer under minst två rubriker nedan.

Bloggorama: shopping, mode, sport, träning, graviditet, spädbarn, familjeliv, reseskildringar, semesterbilder samt personliga tankar.

Blogdog: vardagslivet, dagböcker, djur, känslor och relationer, crazy och kul, politik och samhälle, mode, sport och fritid, musik samt resor.

Bloggar: politik, musik, film, samhälle, USA, bloggosfären, media, regeringen och socialdemokraterna, humor samt foto.

10 februari 2007: Vad är en blogg?

Ska man skriva en blogg bör man förstås ta reda på lite om vad som kännetecknar den genren och vad eventuella läsare kan tänkas förvänta sig. Jag tar alltså en titt på världen genom de där glasögonen så många använder nu för tiden. (Jag gör med andra ord en googlesökning, närmare bestämt på orden blogg och definition.)

Toppsvaret leder inte helt förvånande till wikipedia.org. Artikeln inleds lika lite förvånande med orden "denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter". Förklaringen av ordet blogg verkar dock vara trovärdig: en förkortning av weblogg (web "förkortning av world wide web", + logg, "förkortning av loggbok"). World wide web är förstås det världsomspännande nätet av hypertexter som förkortas www och ofta används som synonym till internet. En loggbok är en dagbok för t.ex. fartyg eller flygplan eller en bok som många skolelever regelbundet skriver i.

Enligt artikeln innehåller en blogg "periodiskt publicerade inlägg på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen alltid är högst upp", vilket verkar trovärdigt – även om det förmodligen finns många bloggar där inläggen är ordnade på något annat sätt. Jag har inte läst många bloggar, men min numera rätt omfattande erfarenhet av surfande på internet säger att webbsidor, troligen inklusive bloggsidor, sällan är välstrukturerade – även om bloggsidor gissningsvis oftare än andra webbsidor är välstrukturerade.

Nästa uppgift, att "bloggen kännetecknas av att texten publiceras i samma ögonblick som skribenten sparar den", stämmer förmodligen i många fall, men det finns förmodligen många bloggar där det dröjer något längre innan texten publiceras och där texten ifråga ändå får betraktas som en blogg.

Fler definitioner och artiklar om ordet blogg:

En "personlig och öppen dagbok på webben. [...]. En typisk blogg innehåller iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, länkar till intressanta och aktuella webbsidor m.m. Bloggar publiceras genom att man uppdaterar en webbsida, via e-post eller via en kombination av dessa" (Nationalencyklopedin citerad på mymarkup.net).

"A frequently updated website consisting of dated entries arranged in reverse chronological order so the most recent post appears first [...] Typically, weblogs are published by individuals and their style is personal and informal" (jilltxt.net).

"A frequent, chronological publication of personal thoughts and Web links" marketingterms.com).

"A personal online journal that is frequently updated and intended for general public consumption. Blogs are defined by their format: a series of entries posted to a single page in reverse-chronological order. Blogs generally represent the personality of the author or reflect the purpose of the Web site that hosts the blog. Topics sometimes include brief philosophical musings, commentary on Internet and other social issues, and links to other sites the author favors, especially those that support a point being made on a post." (whatis.techtarget.com).

"A Web site that contains dated text entries in reverse chronological order (most recent first) about a particular topic. Blogs serve many purposes from online newsletters to personal journals to 'ranting and raving.' They can be written by one person or a group of contributors. Entries contain commentary and links to other Web sites, and images as well as a search facility may be included. Blogs may also contain video" (answers.com).

"Basically a journal that is available on the web. The activity of updating a blog is 'blogging' and someone who keeps a blog is a 'blogger.' Blogs are typically updated daily using software that allows people with little or no technical background to update and maintain the blog. Postings on a blog are almost always arranged in chronological order with the most recent additions featured most prominently. It is common for blogs to be available as RSS feeds" (matisse.net).

"(n.) Short for Web log, a blog is a Web page that serves as a publicly accessible personal journal for an individual. Typically updated daily, blogs often reflect the personality of the author. (v.) To author a Web log. Other forms: Blogger (a person who blogs)" (sbinfocanada.about.com).

Jag citerar inte fler definitioner och artiklar utan försöker mig istället på en analys av dem jag redan citerat och ett försök till en mer fullständig förklaring av ordet blogg i form av en punktlista. En blogg

Vad saknas i mitt försök till förklaring av ordet blogg? Och vad kan formuleras bättre? Naturligtvis mycket med tanke på att jag ägnat endast en eftermiddag åt att skriva förklaringen, närmare bestämt medan jag väntade på att damernas masstartslopp i skidskytte-VM skulle starta (något störtlopp för herrar i Åre blev det förstås inte i 2007 års lätt antiklimaktiska alpina VM). Har du förslag till fler punkter eller omformuleringar av punkterna som redan finns, skicka ett mail, så blir de kanske senare inkluderade i mitt försök till förklaring av vad en blogg är.


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Skicka ett email till mats.kristiansson.skovde@gmail.com eller ett brev till Mats Kristiansson, Timmervägen 3A, 541 64 Skövde med titeln på sidan du vill kommentera, kommentaren och ditt namn eller en pseudonym.