Gruppen Stoppa Fas 3 och gör det NU! genomför just nu en namninsamling. Alla som var i Fas 3 skulle befrias, sade du, Stefan Löfvén, innan valets utgång och ni bildade er minoritetsregering. [...] Det fanns de som satte sitt hopp till att det skulle bli så. Har de blivit hörsammade? Nej. Fortfarande än idag skrivs arbetslösa in i Fas 3. [...] Tusentals människor som är i Fas 3 ifrågasätter starkt ert handlande, och det enda ni kan göra för att återfå det förtroende hos dem, som ni bränner i båda ändar, är att stoppa Fas 3, skriver gruppen bland annat. Surfa till namninsamling.se för mer info och för att skriva under.

Webbsidor med HTML och CSS
En mycket grundläggande kurs

Med HTML och CSS kan du göra egna sidor som kan visas i webbläsare som Firefox och Chrome.

HTML är en förkortning för HyperText Markup Language. HyperText (hypertext) är text med länkar till andra texter. Markup Language betyder uppmärkningsspråk. Ett uppmärkningsspråk består av en uppsättning uppmärkningstaggar som beskriver innehållet i ett dokument.

Syftet med HTML-taggar är att ge webbläsare information om hur innehållet på sidan ska återges, t.ex. som ett stycke, en punktlista eller en tabell.

Det finns och har funnits ett antal olika versioner av HTML. I den här kursen får du lära dig litegrand om HTML5, som kom 2012. Exakt vilken version av HTML du lär dig är inte så viktigt, eftersom likheterna mellan olika versioner är mycket större än skillnaderna. Jag har bytt HTML-version på mina webbsidor några gånger och då bara behövt ändra någon eller kanske några promille av koden.

Viktigt att veta är att HTML5 ännu (hösten 2012) är under utveckling och att mycket HTML5-kod ännu inte stöds av webbläsare, men det blir gissningsvis allt bättre de kommande åren. Det du får lära dig i den här kursen och mycket annat stöds dock av webbläsare.

CSS är en förkortning för Cascading Style Sheets (kaskadliknande stilblad). Med CSS kan man lägga till stil, t.ex. textfärg, textstorlek och radavstånd, till HTML-dokument.

HTML

HTML-dokument består av HTML-taggar och text.

Startaggar består av vänster vinkelparentes, ett nyckelord och höger vinkelparentes. Sluttaggar består av vänster vinkelparentes, snedstreck, samma nyckelord som i starttaggen och höger vinkelparentes. Nyckelorden är oftast förkortningar av engelska ord; ibland skrivs hela ordet ut.

Starttaggar anger att något börjar och sluttaggar att något slutar, ungefär som att stor bokstav anger att en mening börjar och punkt att en mening slutar. Mellan starttagg och sluttagg placeras innehåll som ska modifieras av taggen. Innehållet visas oftast men inte alltid i webbläsare.

Så här kan en HTML-tagg med innehåll schematiskt se ut:

<tag>Innehåll</tag>

I HTML5 är det i vissa fall tillåtet att utelämna sluttaggen. I andra fall måste sluttaggen vara med. Syftet sägs bl.a. vara att göra HTML-dokument mindre så att de hämtas snabbare av webbläsare. Jag rekommenderar att man alltid har med sluttaggen. Åtminstone om man är nybörjare. Jag tror att man undviker många problem på det sättet. Eftersom jag just börjat använda HTML5 är denna rekommendation dock inte grundad på erfarenhet utan bara en ganska kvalificerad gissning.

HTML-taggar kan ha attribut, som ger dem mer mening. Attribut placeras efter nyckelordet i starttaggen och består av attributets namn, ett likhetstecken, ett citattecken, attributets värde och ett citattecken.

Tänk på att ha blanksteg före och efter attribut. Ha dock inget blanksteg efter det sista attributet i en tagg.

Tänk också på att använda raka citattecken ("). Använder du typografiska citattecken (”) fungerar inte koden.

Så här kan en HTML-tagg med attribut och innehåll schematiskt se ut:

<tag attribute="value">Innehåll</tag>

Några HTML-taggar har inte sluttagg. Dessa taggar består av en starttagg eller en starttagg med ett eller flera attribut. Exempel:

<tag>
<tag attribute="value">

HTML-taggar kan placeras inuti andra HTML-taggar. Exempel:

<tag1>Innehåll<tag2>mer innehåll,</tag2><ännu mer innehåll./tag1>

CSS

CSS-regler består av två huvuddelar: en väljare (selector) och en eller flera deklarationer (declarations). Väljaren kan vara ett HTML-element du vill ge en viss stil. Varje deklaration består av en egenskap (property) och ett värde (value). Egenskapen är stilattributet du vill ändra, t.ex. storleken eller färgen på texten. Värdet kan t.ex. vara hur många pixlar hög texten ska vara eller vilket RGB-värde färgen på texten ska ha.

Närmare bestämt består en CSS-regel med en deklaration av följande delar: väljare, vänster klammerparentes, egenskap, kolon, värde, semikolon och höger klammerparentes.

Så här kan en CSS-regel med en deklaration schematiskt se ut:0

selector { property:value; }

Du kan också namnge egna väljare. Det finns två typer av sådana väljare: id och klass.

Namnet på en id-väljare består av ett nummertecken och ett eller flera andra tecken. Namnet på en klass-väljare består av en punkt och ett eller flera andra tecken. Exempel:

#id { property:value; }
.class { property:value; }

I HTML5 kan nummertecknet eller punkten följas av vilket eller vilka andra tecken som helst (inklusive nummertecken och punkt) utom blanksteg. Åtminstone i teorin. I praktiken är det förmodligen smart att hålla sig till de äldre reglerna: att bara använda siffror (0-9) och engelska bokstäver (a-z) samt att inte ha en siffra direkt efter nummertecknet eller punkten. Om du trots allt väljer att använda andra tecken än siffrorna 0-9 och bokstäverna a-z måste du vara medveten om att vissa tecken måste specialbehandlas. Men det är en annan kurs ...

En id-väljare länkas till ett HTML-element med attributet id. En klass-väljare länkas till ett HTML-element med attributet class. Exempel:

<tag id="id">Innehåll</tag>
<tag class="class">Innehåll</tag>

En id-väljare kan bara användas en gång i ett HTML-dokument, medan en klass-väljare kan användas flera gånger.

Det finns tre typer av CSS:

Normalt placeras CSS i en extern fil, framför allt för att man lätt ska kunna ändra utseendet på alla HTML-dokument som är länkade till den externa CSS-filen men också för att HTML-filerna blir mindre.

Jag har dock efter en del funderande valt att i den hör korta kursen lära ut hur man använder ett internt stilblad, eftersom jag tror att det är lättare att förstå och jobba med om man inte är så van vid att skriva HTML- och CSS-kod. CSS-koden blir exakt densamma som i ett externt stilblad och kan enkelt flyttas över till ett sådant när man börjar utveckla HTML-sidor som ska läggas ut på webben e.d.

Minimalt HTML5-dokument

Detta är vad som behöver vara med i ett giltigt, välfungerande HTML5-dokument med innehåll på svenska:

<!DOCTYPE html>
<html>
<head>
<meta charset="UTF-8">
<title>Minimalt HTML5-dokument</title>
<style type="text/css">

</style>
</head>
<body>

</body>
</html>

Raden <!DOCTYPE html> anger att dokumenttypen är HTML5. Det finns en specifikation för varje dokumentstyp, som anger vad som är tillåtet att göra och vad som inte är det. !DOCTYPE är inte en HTML-tagg utan en instruktion för webbläsare.

Texten mellan <html> och </html> beskriver webbsidan.

Texten mellan <head> och </head> är information om dokumentet. Det mesta av denna information visas inte i webbläsare.

Raden <meta charset="UTF-8"> behövs bl.a. för att å, ä och ö ska visas korrekt i webbläsare.

Texten mellan <title> och </title> visas bl.a. i tabbar i webbläsare.

CSS-kod mellan <style type="text/css"> och </style> kan användas inom det HTML-dokument där CSS-koden finns.

Det mesta av texten mellan <body> och </body> visas i webbläsare. Utom starttaggar och sluttaggar, förstås.

Mer information om facktermerna i det här avsnittet finns i ordförklaringarna.

Allmän instruktion

1. Starta Notepad++.

2. I menyn Format, markera Koda i UTF-8 (utan BOM).

3. Skriv eller kopiera ett minimalt HTML5-dokument.

4. Lägg till mer text och kod i dokumentet.

5. Spara dokumentet med ändelsen html, t.ex. som index.html.

6. Surfa till validator.w3.org, välj Check by text input, kopiera HTML-dokumentet och klicka på Check. Förhoppningvis visas endast en ruta med cyanfärgad bakgrund. Visas även en ruta med rosa röd bakgrund finns det fel du behöver korrigera.

7. Öppna HTML-dokumentet i en webbläsare, t.ex. Firefox eller Chrome, och se resultatet.

Några vanliga HTML-element

<!-- -->

Text mellan <!-- och --> är en kommentar, t.ex. en förklaring av koden eller en minnesanteckning. Kommentarer ignoreras av webbläsare. Exempelkod:

<!-- Det här är en kommentar. -->

a

Elementet a (anchor, på svenska ankare) placeras mellan <body> och </body>. Elementet a har sluttagg. Tillsammans med attributet href (se ordförklaringarna) återges elementet a som en länk (blå understruken text i webbläsare). Länken går oftast till ett annat HTML-dokument men kan också gå till en annan del av det HTML-dokument där länken finns (men det är en annan kurs ...). Exempelkod:

<p><a href="http://www.mkforlag.com">MK Förlag</a></p>

br

Elementet br (break, på svenska radbrytning) placeras mellan <body> och </body>. Elementet br har inte sluttagg och återges som en radbrytning. Exempelkod:

Skrangelstolarna<br>
på Skövde stationscafé<br>
tål att sittas på!

div

Elementet div (division, på svenska del) placeras mellan <body> och </body>. Elementet div har sluttagg och återges som en radbrytning. Elementet div modifieras nästan alltid med CSS. Exempelkod:

<div id="top_right">Ystad. Äter lunch på Foffos. Skånsk äggkaka.</div>
<div id="bottom_left">Servitören ser extremt nöjd ut hela tiden.</div>
<div id="left_menu"></div>

em

Elementet em (emphasized, på svenska betonad) placeras mellan <body> och </body>. Elementet em har sluttagg och återges som kursiv stil. Exempelkod:

<p><em>Ystad.</em> Äter lunch på Foffos. Skånsk äggkaka med stekt fläsk och lingon.</p>

h1   h2   h3   h4   h5   h6

Elementen h1, h2, h3, h4, h5 och h6 (heading 1 o.s.v., på svenska rubrik 1 o.s.v.) placeras mellan <body> och </body>. Elementen h1, h2, h3, h4, h5 och h6 har sluttagg och återges som halvfet text och radbrytning med extra blankutrymme före och efter taggen; h1-text är störst och h6-text minst. Exempelkod:

<h1>Rubriknivå 1</h1>
<h2>Rubriknivå 2</h2>
<h3>Rubriknivå 3</h3>
<h4>Rubriknivå 4</h4>
<h5>Rubriknivå 5</h5>
<h6>Rubriknivå 6</h6>

img

Elementet img (image, på svenska bild) placeras mellan <body> och </body>. Elementet img har inte sluttagg och kräver två attribut: src och alt (se ordförklaringarna). Elementet img återges som den bild attributet src länkar till. Värdet för attributet alt syns på skärmen medan bilden hämtas eller om bilden inte finns på den angivna adressen. Man behöver inte ange ett värde för attributet alt. Exempelkod:

<img src="http://www.mkforlag.com/bilder/x007_Partille/02.png" alt="Mörker och ljus i.">
<img src="http://www.mkforlag.com/_HIDE/layout/img/bg_top.png" alt="">

p

Elementet p (paragraph, på svenska stycke) placeras mellan <body> och </body>. Elementet p har sluttagg och återges som en radbrytning med extra blankutrymme ovanför och under taggen. Exempelkod:

<p>Hur färdvägen blir har jag ännu inte bestämt definitivt.</p>
<p>Transsibiriska Järnvägen till Beijing blir det ju inte.</p>
<p>Återstår Grekland via Tyskland och Italien eller via Östeuropa.</p>

span

Elementet span (på svenska spann) placeras mellan <body> och </body>. Elementet span har sluttagg. Tillsammans med attributet class kan elementet span ge en del av en text, t.ex. en del av ett stycke, en viss stil, t.ex. ett visst teckensnitt eller en viss textfärg. Exempelkod:

<p><span class="color_green">4/10 Internationell buffé.</span> Mat från Iran, Sri Lanka, Sverige och Somalia.</p>

strong

Elementet strong (på svenska kraftfull) placeras mellan <body> och </body>. Elementet strong har sluttagg och återges som halvfet stil. Exempelkod:

<p><strong>20/9 Så ska det låta</strong><br>En lättsam musiklek</p>

table

Elementet table (på svenska tabell) placeras mellan <body> och </body> och används tillsammans med elementen tr och td (se ordlistan).. Elementet table har sluttagg och återges som en tabell med en eller flera rader och en eller flera kolumner; synliga linjer måste dock läggas till med CSS. Exempelkod:

<table>
<tr><td>Adam</td><td>far</td></tr>
<tr><td>Eva</td><td>mor</td></tr>
<tr><td>Kain</td><td>son</td></tr>
<tr><td>Abel</td><td>son</td></tr>
</table>

ul

Elementet ul (unordered list, på svenska oordnad lista) placeras mellan <body> och </body> och används tillsammans med elementet li (se ordlistan). Elementet ul har sluttagg och återges som en punktlista med extra blankutrymme ovanför och under taggen. Exempelkod:

<ul>
<li>Mamma</li>
<li>Pappa</li>
<li>Syster</li>
<li>Bror</li>
</ul>

Några vanliga CSS-egenskaper

Alla CSS-egenskaper placeras mellan <style type="text/css"> och </style>. (CSS-egenskaper kan också placeras i en extern fil eller i starttaggar, men det är en annan kurs ...)

background-color

Egenskapen background-color (på svenska bakgrundsfärg) återges som den färg värdet anger. Värdet kan bl.a. vara ett färgnamn (se www.w3schools.com/cssref/css_colornames.asp) eller ett RGB-värde. Exempelkod:

.bg_yellow { background-color:yellow; }
.bg_grey { background-color:rgb(223,223,223); }

border-style

Egenskapen border-style (på svenska ramstil) återges som en ram runt elementet (stycket etc.). Några möjliga värden är dotted (prickad), dashed (streckad), solid (solid) och double (dubbel). Egenskapen border-style används tillsammans med egenskaperna border-color och border-width (se ordlistan). Exempelkod:

.dotted { border-style:dotted; }
.border_5px { border-style:solid; border-width:5px; }
table { border-style:solid; border-color:rgb(0,0,0); }
td { border-style:dotted; border-color:rgb(255,0,0); }

color

Egenskapen color (på svenska färg) återges som textfärg. Egenskapen borde rimligtvis heta font-color; varför den inte gör det vet jag inte. Värdet kan bl.a. vara ett färgnamn (se www.w3schools.com/cssref/css_colornames.asp) eller ett RGB-värde. Exempelkod:

.color_red { color:red; }
.color_green { color:rgb(0,127,0); }

font-family

Egenskapen font-family (på svenska fontfamilj) återges som ett teckensnitt om teckensnittet är tillgängligt. Värdet är namnet på ett teckensnitt, t.ex. Arial eller Verdana. Om namnet på teckesnittet består av flera ord, t.ex. Times New Roman, måste namnet sättas inom citattecken (enkla eller dubbla). Exempelkod:

.arial { font-family:Arial; }
.times { font-family:'Times New Roman'; }
body { background:rgb(255,255,255); font-family:Arial; color:rgb(0,0,0); font-size:16px; margin:10px; }

font-size

Egenskapen font-size (på svenska fontstorlek) återges som större eller mindre text beroende på vilket värde som angetts. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller pt (points, på svenska punkter). Exempelkod:

.fontsize_20px { font-size:20px; }
.fontsize_20pt { font-size:20pt; }

font-weight

Egenskapen font-weight (på svenska fonttjocklek) återges som tunnare eller tjockare text beroende på vilket värde som angetts. De enda värden man kan räkna med fungerar är normal (normalfet stil) och bold (halvfet stil). Exempelkod:

.normal { font-weight:normal; }
.bold { font-weight:bold; }

height

Egenskapen height (på svenska höjd) återges som den höjd värdet anger. Egenskapen height används ofta tillsammans med egenskapen position. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter). Exempelkod:

#height_100px { height:100px; }
#height_100mm { height:100mm; }

line-height

Egenskapen line-height (på svenska radavstånd) återges som det radavstånd värdet anger. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller pt (points, på svenska punkter). Man kan också använda en siffra eller ett decimaltal som multipliceras med fontstorleken. Exempel: Om egenskapen font-size har värdet 20px och egenskapen line-height har värdet 2 blir radhöjden 40px. Om du använder decimaltal, sätt en punkt framför decimalen eller decimalerna – inte ett komma. Exempelkod:

.lineheight_30px { line-height:30px; }
.lineheight_2 { line-height:2; }
body { line-height:1.5; }

margin

Egenskapen margin (på svenska marginal) återges som blankutrymme längsmed kanterna utanför en tagg. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter). Om man inte vill ha samma marginal längsmed alla kanter kan man använda egenskaperna margin-top, margin-bottom, margin-left och margin-right. Exempelkod:

.margin_10px { margin:10px; }
.margin_left_right { margin-left:10px; margin-right:10px; }
.margin_top_bottom { margin-top:10px; margin-bottom:10px; }

padding

Egenskapen padding (på svenska spaltfyllnad) återges som blankutrymme längsmed kanterna inuti en tagg. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter). Om man inte vill ha samma spaltfyllnad längsmed alla kanter kan man använda egenskaperna padding-top, padding-bottom, padding-left och padding-right. Exempelkod:

.pad_10px { padding:10px; }
.pad_left_right { padding-left:10px; padding-right:10px; }
.pad_top_bottom { padding-top:10px; padding-bottom:10px; }

position

Egenskapen position återges som position i förhållande till webbläsarfönstret eller i förhållande till en HTML-tagg. Vanliga värden är absolute (absolut) och fixed (fixerad). Använd absolute om du vill att en tagg ska röra sig när man skrollar. Använd fixed om du vill att en tagg inte ska röra sig när man skrollar. Egenskapen position används tillsammans med egenskaperna top, bottom, left och right (se ordlistan). Exempelkod:

#top_right { position:absolute; top:0px; right:0px; }
#bottom_left { position:fixed; bottom:0px; left:0px; }
#left_menu { position:fixed; top:0px; bottom:0px; width:300px; background-color:rgb(223,223,223); }

text-align

Egenskapen text-align (på svenska textjustering) kan ha värdena left (vänsterställd text med ojämn högermarginal), right (högerställd text med ojämn vänstermarginal), center (centrerad text) och justified (justerad text med jämn vänster- och högermarginal). Om text-align inte anges blir text vänsterställd med ojämn högermarginal i webbläsare. Exempelkod:

.right { text-align:right; }
.center { text-align:center; }
.justify { text-align:justify; }

width

Egenskapen width (på svenska vidd) återges som den vidd värdet anger. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter). Egenskapen width används ofta tillsammans med egenskapen position. Exempelkod:

#width_100px { width:100px; }
#width_100mm { width:100mm; }

Ordförklaringar

alt - Attributet alt (alternate text, på svenska alternativ text) används tillsammans med elementet img. Värdet för attributet alt syns på skärmen medan bilden hämtas eller om bilden inte finns på den angivna adressen.

BOM - Förkortning för byte order mark. BOM är några tecken först i en fil som berättar för datorprogram hur dokumentet är kodat. I HTML-filer är det nog fortfarande bäst att inte ha med BOM, eftersom BOM kan visas som en blankrad eller andra oönskade tecken i äldre webbläsare; nyare webbläsare visar dock HTML-filer med BOM korrekt.

border-color - Egenskapen border-color (på svenska ramfärg) används tillsammans med egenskapen border-style och återges som den färg värdet anger. Värdet kan bl.a. vara ett färgnamn (se www.w3schools.com/cssref/css_colornames.asp) eller ett RGB-värde.

border-width - Egenskapen border-width (på svenska ramvidd) används tillsammans med egen-skapen border-style och återges som den vidd värdet anger. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter).

bottom - Egenskapen bottom (på svenska nederkant) används tillsammans med egenskapen position och återges som position i förhållande till nederkanten på webbläsarfönstret eller en HTML-tagg. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter).

charset - Förkortning för character set, på svenska teckenuppsättning. Jag rekommenderar att man alltid sätter värdet för attributet charset till UTF-8, eftersom man då väldigt sällan behöver fundera på om ett tecken kommer att återges korrekt i webbläsare eller inte.

DOCTYPE - Förkortning för dokument type, på svenska dokumentstyp. Några vanliga dokuments-typer är HTML5, HTML 1.0 transitional och HTML 1.0 strict.

href - Attributet href (hypertext reference, på svenska hypertextreferens) används tillsammans med elementet a. Värdet kan vara en absolut adress, t.ex. http://www.mkforlag.com/b3cker/018_haiku.php eller en relativ adress, t.ex. html-kurs/min-sida.html.

left - Egenskapen left (på svenska vänsterkant) används tillsammans med egenskapen position och återges som position i förhållande till vänsterkanten på webbläsarfönstret eller en HTML-tagg. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter).

li - Elementet li (list item, på svenska listobjekt) används tillsammans med elementet ul. Elementet li har sluttagg och återges som en enskild punkt i en punktlista.

meta - Förkortning för metadata (information om information). Elementet meta har inte sluttagg och innehåller information om HTML-dokumentet, t.ex. en kort beskrivning av dokumentet, som ibland visas i resultat från sökningar med Google eller någon annan sökmotor.

RGB-värde - R är en förkortning för red, på svenska röd. G är en förkortning för green, på svenska grön. B är en förkortning för blue, på svenska blå. Idén är att dessa tre färger blandas för att generera olika färger. Det lägsta värdet är 0 och det högsta 255 för var och en av de tre färgerna. Totalt kan 256 * 256 * 256 = 16.777.216 olika färger genereras. Några exempel:

RGB-värdeFärg
rgb(255,0,0)Röd
rgb(0,255,0)Grön
rgb(0,0,255)Blå
rgb(0,255,255)Cyan
rgb(255,0,255)Magenta
rgb(255,255,0)Gul
rgb(255,255,255)Vit
rgb(127,127,127)Grå
rgb(0,0,0)Svart

right - Egenskapen right (på svenska högerkant) används tillsammans med egenskapen position och återges som position i förhållande till högerkanten på webbläsarfönstret eller en HTML-tagg. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter).

src - Attributet src (source, på svenska källa) används tillsammans med elementet img. Värdet kan vara en absolut adress, t.ex. http://www.mkforlag.com/bilder/x007_Partille/02.png, eller en relativ adress, t.ex. bilder/min-bild.jpg, där en webbläsare kan hämta bilden och sedan visa den på skärmen.

td - Elementet td (table data, på svenska tabelldata) används tillsammans med elementen table och tr. Elementet tr har sluttagg och återges som en cell i en tabell.

title - I elementet title anges titeln på HTML-sidan.

top - Egenskapen top (på svenska överkant) används tillsammans med egenskapen position och återges som position i förhållande till överkanten på webbläsarfönstret eller en HTML-tagg. Värdet kan bl.a. vara ett tal och en måttenhet, t.ex. px (pixlar) eller mm (millimeter).

tr - Elementet tr (table row, på svenska tabellrad) används tillsammans med elementen table och td. Elementet tr har sluttagg och återges som en rad i en tabell.

UTF-8 - Förkortning för Unicode Transformation Format-8. Unicode är en teckenkodning där de flesta tecken i de flesta språk finns med. T.ex. finns å, ä och ö med, vilket inte är fallet i somliga teckenkodningar.

Mer information

Mer grundläggande information om HTML finns i W3 Schools HTML5 Tutorial.

Mer grundläggande information om CSS finns i W3 Schools CSS Tutorial.

W3 Schools tillhandahåller också grundläggande information om andra språk för webben, bland annat JavaScript och PHP.


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Använd kontaktformuläret. Skriv titeln på sidan du vill kommentera och din kommentar i fältet Meddelande.