Blogg februari 2007

10/2: Vad är en blogg?

Ska man skriva en blogg bör man förstås ta reda på lite om vad som kännetecknar den genren och vad eventuella läsare kan tänkas förvänta sig. Jag tar alltså en titt på världen genom de där glasögonen så många använder nu för tiden. (Jag gör med andra ord en googlesökning, närmare bestämt på orden blogg och definition.)

Toppsvaret leder inte helt förvånande till wikipedia.org. Artikeln inleds lika lite förvånande med orden "denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter". Förklaringen av ordet blogg verkar dock vara trovärdig: en förkortning av weblogg (web "förkortning av world wide web", + logg, "förkortning av loggbok"). World wide web är förstås det världsomspännande nätet av hypertexter som förkortas www och ofta används som synonym till internet. En loggbok är en dagbok för t.ex. fartyg eller flygplan eller en bok som många skolelever regelbundet skriver i.

Enligt artikeln innehåller en blogg "periodiskt publicerade inlägg på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen alltid är högst upp", vilket verkar trovärdigt – även om det förmodligen finns många bloggar där inläggen är ordnade på något annat sätt. Jag har inte läst många bloggar, men min numera rätt omfattande erfarenhet av surfande på internet säger att webbsidor, troligen inklusive bloggsidor, sällan är välstrukturerade – även om bloggsidor gissningsvis oftare än andra webbsidor är välstrukturerade.

Nästa uppgift, att "bloggen kännetecknas av att texten publiceras i samma ögonblick som skribenten sparar den", stämmer förmodligen i många fall, men det finns förmodligen många bloggar där det dröjer något längre innan texten publiceras och där texten ifråga ändå får betraktas som en blogg.

Fler definitioner och artiklar om ordet blogg:

En "personlig och öppen dagbok på webben. [...]. En typisk blogg innehåller iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, länkar till intressanta och aktuella webbsidor m.m. Bloggar publiceras genom att man uppdaterar en webbsida, via e-post eller via en kombination av dessa" (Nationalencyklopedin citerad på mymarkup.net).

"A frequently updated website consisting of dated entries arranged in reverse chronological order so the most recent post appears first [...] Typically, weblogs are published by individuals and their style is personal and informal" (jilltxt.net).

"A frequent, chronological publication of personal thoughts and Web links" marketingterms.com).

"A personal online journal that is frequently updated and intended for general public consumption. Blogs are defined by their format: a series of entries posted to a single page in reverse-chronological order. Blogs generally represent the personality of the author or reflect the purpose of the Web site that hosts the blog. Topics sometimes include brief philosophical musings, commentary on Internet and other social issues, and links to other sites the author favors, especially those that support a point being made on a post." (whatis.techtarget.com).

"A Web site that contains dated text entries in reverse chronological order (most recent first) about a particular topic. Blogs serve many purposes from online newsletters to personal journals to 'ranting and raving.' They can be written by one person or a group of contributors. Entries contain commentary and links to other Web sites, and images as well as a search facility may be included. Blogs may also contain video" (answers.com).

"Basically a journal that is available on the web. The activity of updating a blog is 'blogging' and someone who keeps a blog is a 'blogger.' Blogs are typically updated daily using software that allows people with little or no technical background to update and maintain the blog. Postings on a blog are almost always arranged in chronological order with the most recent additions featured most prominently. It is common for blogs to be available as RSS feeds" (matisse.net).

"(n.) Short for Web log, a blog is a Web page that serves as a publicly accessible personal journal for an individual. Typically updated daily, blogs often reflect the personality of the author. (v.) To author a Web log. Other forms: Blogger (a person who blogs)" (sbinfocanada.about.com).

Jag citerar inte fler definitioner och artiklar utan försöker mig istället på en analys av dem jag redan citerat och ett försök till en mer fullständig förklaring av ordet blogg i form av en punktlista. En blogg

• är en litterär genre
• består av en serie daterade inlägg och kommentarer till inlägg
• är kronologisk (ordningen är ofta omvänt kronologisk med de senaste inläggen högst upp)
• är publicerad på internet, oftast av en enskild person
• är tillgänglig för alla
• är avsedd att läsas av alla
• publiceras via uppdatering av en webbsida, via e-post eller via en kombination av uppdatering och e-post
• uppdateras regelbundet, oftast dagligen
• behandlar ofta ett visst ämne
• innehåller ofta länkar till andra webbsidor
• är personlig
• är informell

Vad saknas i mitt försök till förklaring av ordet blogg? Och vad kan formuleras bättre? Naturligtvis mycket med tanke på att jag ägnat endast en eftermiddag åt att skriva förklaringen, närmare bestämt medan jag väntade på att damernas masstartslopp i skidskytte-VM skulle starta (något störtlopp för herrar i Åre blev det förstås inte i 2007 års lätt antiklimaktiska alpina VM). Har du förslag till fler punkter eller omformuleringar av punkterna som redan finns, skicka ett mail, så blir de kanske senare inkluderade i mitt försök till förklaring av vad en blogg är.

12/2: Vilka ämnen behandlar bloggar?

I min första blogg ställde jag frågan: Vad är en blogg? Jag försökte svara i form av en tolv punkter lång lista. En av punkterna på listan är: En blogg behandlar ofta ett visst ämne. I denna min andra blogg ställer jag frågan: Vilka ämnen behandlar bloggar? Jag skriver "blogg" i sökrutan och klickar på "Google-sökning". Jag får ungefär 35.900.000 träffar.

Toppsvaret leder till bloggorama.se. Där kan man välja mellan fem olika slags bloggar: fashionblogg.se med bloggar om shopping och det senaste inom mode, sportsblogg.se med bloggar om sport och träning, babyblogg.se med bloggar om graviditet, spädbarn och familjeliv, travelblogg.se med reseskildringar och semesterbilder samt bloggspace.se med personliga bloggar där tankar och funderingar kan få utrymme.

Det andra svaret leder till blogdog.se. Jag klickar på "se alla bloggar" och möts av en till synes genomtänkt alfabetisk lista med olika typer av bloggar. Den är nog dock inte så genomtänkt som jag först tror. 3.134 (55 %) av bloggarna hänförs nämligen till kategorin "ospecificerat" och 158 (3 %) till kategorin "inget speciellt". Jag bortser från dessa bloggar i min lilla undersökning och fortsätter räkna på de återstående 2.384 bloggarna.

425 (18 %) handlar om vardagslivet, 364 (15 %) är dagböcker, 178 (7 %) handlar om djur och 162 (7 %) om känslor och relationer. De 142 (6 %) bloggarna under rubriken Crazy och de 113 (5 %) bloggarna under rubriken Kul kan kanske hänföras till samma kategori. Om det är så får en senare undersökning visa. Tills vidare behåller jag dock kategoriseringen på blogdog.se.

Jag fortsätter min sammanställning med de kategorier som hamnat på plats 7-12. 93 (4 %) av bloggarna handlar om politik och samhälle, 87 (4 %) om mode, 68 (3 %) om sport och fritid, 60 (3 %) om musik, 50 (2 %) om resor och 38 (2 %) om utbildning.

Under var och en av de resterande 15 kategorierna faller mindre än 1 % av det totala antalet bloggar. Kategorierna är (i alfabetisk ordning): datadesign (7), internet (21), ekonomi (11), film och tv (17), jakt och fiske (11), foto (19), företag (9), föräldraskap (35), inredning (13), litteratur och skrivande (35), mat och dryck (13), motor (16), mystik (29), religion (13) och spel (17).

Det tredje svaret i min googlesökning på "blogg" leder till blogg.se. Där finns ingen kategorisering, åtminstone ingen jag hittar genast, så jag fortsätter med det fjärde svaret: blogg.aftonbladet.se. Sidan är så otroligt dåligt disponerad att jag snabbt lämnar den. (Vad hade jag väntat mig? Det är dock en kvällstidnings hemsida!). Det femte svaret leder till wikipedia.org, närmare bestämt till den sida jag citerade i den förra bloggen, så den lämnar jag också snabbt.

Det sjätte svaret leder till bloggar.se, vilken sida tycks vara riktigt intressant. Där finns nämligen en lista med "aktuella etiketter ordnade efter hur många olika bloggar som har använt dem". När jag börjar klicka på orden i listan blir jag dock tveksam till hur relevant listan är. Jag får nämligen följande svar (siffrorna inom parentes är antalet inlägg länkarna ifråga sägs leda till): 1. politik (9.572), 2. melodifestivalen (220), 3. The Ark (43), 4. musik (2.248), 5. film (2.135), 6. samhälle (2.609), 7. USA (2.480), 8. bloggosfären (1.667), 9. media (2.219) och 10. tv (829).

Vem som helst med grundläggande kunskaper i matematik kan se dissonansen mellan siffrorna framför och siffrorna efter orden i listan. Jag forstätter dock undersökningen med ytterligare tio ord: 11. regeringen (1.431), 12. socialdemokraterna (2.455), 13. twingly (42; twingly är en bloggsökmotor), 14. schlager (118), 15. humor (1.367), 16. Sverigedemokraterna (331), 17. foto (2.252), 18. kultur (1.090), 19. Ola Salo (15) samt 20. LAS (49). Behöver jag fortsätta? frågar jag retoriskt.

Materialet jag samlat hittills är förvisso magert, men jag försöker mig ändå på en analys. Ett första steg får bli att sammanställa materialet i en tabell. (Någon som tror att jag är matematiker med tanke på allt räknande? Det är fullständigt fel. Jag är språkvetare med vissa kunskaper i andra humanistiska ämnen och viss förkärlek för att göra statistiska undersökningar av någon anledning som är okänd till och med för mig.)

En fördjupad analys av resultatet får anstå till senare. Just nu nöjer jag mig med att med ljusbrunt eller ljusblått markera några ord och synonymer som förekommer under minst två rubriker nedan.

Bloggorama: shopping, mode, sport, träning, graviditet, spädbarn, familjeliv, reseskildringar, semesterbilder samt personliga tankar.

Blogdog: vardagslivet, dagböcker, djur, känslor och relationer, crazy och kul, politik och samhälle, mode, sport och fritid, musik samt resor.

Bloggar: politik, musik, film, samhälle, USA, bloggosfären, media, regeringen och socialdemokraterna, humor samt foto.

17/2: Brevbärare är bättre!

Om du surfat till mkforlag.com/bestallning.html och försökt skicka ett ifyllt formulär har du märkt att det inte fungerar. Eftersom jag förutsätter att du är intelligent nog att skicka ett e-mail till order@mkforlag.com e.d. om du verkligen vill beställa något har formuläret fått ligga kvar medan jag tar reda på hur man gör för att skicka det. (Ingen lär väl för övrigt bli väldigt förvånad om ett och annat inte fungerar på en webbsida!)

Efter att ha tagit femtioelva steg utan att nå fram blir det femtiotolvte steget att skicka ett mail till Cliche, där jag har min webbplats. Mailet lyder: "Jag har försökt på ett otal olika sätt att skicka formulär via den webbplats jag har hos er. Inget har dock fungerat. Jag har också läst all information ni tillhandahåller men inte hittat något användbart. Har någon något tips om hur jag gör för att kunna skicka formulär?"

Cliche svarar som alltid snabbt: "Vad är det för fomulär och vilken domän gäller det?"

Jag svarar lika snabbt: "Ett beställningsformulär på mkforlag.com."

Cliche svarar: "Har du testat det som heter JMail? Det fungerar bra på Windowsservrarna som din domän ligger på."

Jag svarar: "Ja, men jag ska göra ett nytt försök eftersom du rekommenderar det."

Cliche svarar: "Du kan se mer om JMail här på vår support [länk till informationen].

Jag svarar: "Tack! Jag har sett texten om JMail förut men förstod inte mycket av den. Nu har jag mer kunskaper och kan kanske räkna ut hur man gör."

Jag klickar på länken och finner följande: "Det är installerad JMail på alla Windows-servrar. När du skickar måste du göra det med SMTP-servern 'smtp.cliche.se'. Kom ihåg att sätta en avsändaradress i scriptet. Följande kodbit ska sättas in i det dokument där du vill använda scriptet."

Jag gör ett enkelt formulär med ett textfält och en submit-knapp (det vet jag åtminstone hur man gör). Jag kopierar Cliches kodbit och ändrar den enligt anvisningarna. Sedan frågar jag mig: Var ska kodbiten placeras? Jag provar på några olika platser för att se vad som händer, sparar dokumenten som "test_1.html", "test_2.html", "test_3.html" och "test_4.html", kopierar dem till min webbplats, öppnar Internet Explorer och surfar till mkforlag.com/ test_1.html.

På skärmen syns inte bara textfältet och submit-knappen utan också all kod jag klistrat in. När jag klickar på "Submit" får jag felmeddelandet: "The page cannot be displayed". Jag upprepar proceduren med de övriga tre dokumenten och får i samtliga fall samma resultat.

Vad är det jag inte förstår? frågar jag mig och söker svar genom att göra en googlesökning på "jmail".

Ett svar leder till chrishardy.co.uk. Där finns några rader snarlika koden från Cliche placerade inom <% och %>. Jag gissar att dessa tecken saknas i koden från Cliche, som väl kanske förutsättar att jag ska veta att koden ska inledas med <% och avslutas med %> (erfarenheten säger mig åtminstone att alltför många "experter" på datorer etc. alltför ofta förutsätter att alla vet mer än de gör och att det som slutligen fungerar är sådant man själv gissat sig till).

Jag ändrar i min kod, sparar dokumentet, kopierar det till min webbplats och surfar till mkforlag.com/test_5.html. Resultatet blir åtminstone något bättre än tidigare: koden syns inte, men när jag klickar på "Submit" får jag åter felmeddelandet: "The page cannot be displayed".

På host.cdesystems.com finns en online manual till JMail. Den kan säkert vara användbar senare, men just nu har jag ingen nytta av den. Jag behöver mer grundläggande kunskap.

Ytterligare letande får anstå till senare, eftersom det snart är dags för andra åket i herrarnas slalom i alpina VM. Markus Larsson ligger sjua och har kanske chans att ta medalj. Kunde Järbyn så varför inte också Larsson.

☼

Larsson lyckas inte bättre än jag utan kör ur, liksom två av de andra svenskarna. Jag tar det som ett tecken och redigerar om min beställningssida. Kanske kommer åtminstone någon att slippa irritera sig på att Sänd-knappen inte fungerar, och då har det ju ändå varit någon mening med mitt arbete.

☼

Anm. 23 juli 2008: Det här inlägget är inte så relevant längre: numera har jag ett fungerande kontaktformulär.

18/2: Ord, ord, ord

Finns det behov av ytterligare en ordbok på nätet? I dessa wikipediatider är frågan kanske berättigad, men jag tror att svaret på frågan är ja!

Jag gör en googlesökning på "svensk ordbok" och får 1.050.000 träffar. För att se hur väl eventuella ordböcker på dessa webbplatser fungerar tänker jag mata in några sökord: ett mycket vanligt ord, närmare bestämt "det", ett mindre vanligt ord, närmare bestämt "segergest" och ett ord så ovanligt att jag aldrig sett det förut, närmare bestämt "gratbåge" ("den böjda linje som bildas där två valvkappor möts"). Är ordböckerna bra bör man lätt hitta artiklar om alla dessa ord, och finns det ingen artikel bör det finnas möjlighet att fråga och få svar via e-mail e.d.

-- nedan betyder "inget svar". Jag har inte redovisat webbsidor a) där jag i och för sig kunde söka men inte fick någon träff på något av de tre orden i min undersökning, b) där jag inte snabbt förstod hur jag skulle göra för att söka och c) sidor där man kan söka via länkar till andra webbsidor.

På spraakdata.gu.se kan man söka i "Svenska akademins ordbok". Där får jag följande svar: "det": en lång artikel på ålderdomligt språk. Intressant för mig som språkvetare men troligen svår att förstå för de flesta. "segergest": -- "gratbåge": --

På sv.wikipedia.org får jag följande svar: "det": en artikel om Stephen Kings roman "Det". Intressant men inte exakt vad jag söker. "segergest": -- "gratbåge": en kort definition.

På lexin2.nada.kth.se kan man söka i ett lexikon avsett för invandrarundervisning. Där får jag följande svar: "det": en utförlig och lättbegriplig artikel. "segergest": -- "gratbåge": --

På synonymer.se får jag följande svar: "det": -- "segergest": -- "gratbåge": -- Jag söker på ytterligare tre ord och får följande svar: "alltid": 12 synonymer och en motsats. "väsensskild": 3 synonymer. "kobako" ("japanskt rökelsekar"): --

På spraakbanken.gu.se kan man söka i "Fornsvensk lexikalisk databas". Där får jag följande svar: "det": -- "segergest": -- "gratbåge": -- Jag provar med äldre stavning och får då följande svar: "dhet": en hänvisning till "þän", där en mycket lång och faktadiger och för den oinvigde förvirrande artikel återfinns. "sigher": ingen hänvisning, i övrigt samma resultat som för "dhet". "båghe": --

Jag har nu tagit mig igenom de 200 första svaren utan att hitta vad jag söker: en ordbok där jag snabbt hittar definitioner på "det", "segergest" och "gratbåge". Det kan förstås hända att någon redan tillhandahåller vad jag söker, men jag slutar ändå söka här och bestämmer mig för att börja skriva en egen ordbok och lägga ut den på min hemsida.

Det är förstås ett enormt projekt, åtminstone om resultatet ska bli bra, men det kan ändå gå ganska snabbt att skapa en online ordbok som är minst lika bra som de som redan finns. Hör av dig om du vill veta mer om mina tankar eller om du har egna tankar om hur det här kan göras på bästa sätt.

24/2: MK Förlags ordbok alias MKpedia

Arbetet med MK Förlags ordbok (eller möjligen MKpedia; jag är inte helt säker på vad namnet slutligen kommer att bli) har nu kommit igång. Just nu är omfånget 3.676 ord löptext. Inte så imponerande, men om den fortsätter växa som just nu med drygt 1.000 ord om dagen kommer den på sikt att bli åtminstone mer imponerande.

Jag gör ett tankeexperiment. Om man för det första antar att ordboken endast kommer att omfatta uppslagsord och definitioner (den kommer att omfatta betydligt fler typer av information men just nu antar jag detta) och för det andra antar att varje definition i genomsnitt kommer av vara fem ord lång kommer ordboken att växa med cirka 200 definitioner om dagen.

Det innebär 1.400 definitioner efter en vecka, 6.000 definitioner efter en månad, 18.000 definitioner efter ett kvartal, 73.000 definitioner efter ett år, 146.000 definitioner efter två år, 219.000 definitioner efter tre år. Och så vidare. Med tanke på hur intressant jag tycker att detta är finns det ingen orsak att tro att jag skulle tappa sugen och ge upp.

Några jämförelser: På ne.se kan man läsa att Nationalencyklopedins ordbok (68.000 uppslagsord) är "den till omfånget största ordbok över det nutida svenska språket som utgivits". Det stämmer förmodligen, även om det på adlibris.se står att Svensk ordbok från Norstedts Akademiska Förlag innehåller 100.000 ord; NE:s ordbok är åtminstone större än Bonniers svenska ordbok, som enligt bonnierutbildning.se innehåller 65.000 uppslagsord.

I NE:s ordbok återfinns förstås inte bara definitioner utan också bl.a. uppgifter om stavning, uttal, uppbyggnad och ursprung, men dylika uppgifter kommer att återfinnas även i MK Förlags ordbok alias MKpedia, liksom uppgifter om bl.a. synonymer, idiom (fasta fraser), frekvens (hur vanligt ordet är i löpande text) och kanske på sikt också illustrationer och längre artiklar om somliga uppslagsord. Det första steget får dock bli att ange definitioner, som väl de flesta framtida användare av MK Förlags ordbok alias MKpedia främst kommer att vara intresserade av.

MK Förlags ordbok eller MKpedia? Å ena sidan har ordböcker ofta just ordbok eller dictionary i titeln, t.ex. Nationalencyklopedins ordbok, Svensk ordbok från Norstedts, Bonniers svenska ordbok, Svenska Akademins ordbok, Webster's Dictionary of the English Language och Oxford Dictionary of English. Å andra sidan kommer min ordbok att så småningom i viss mån få karaktären av encyklopedi, som t.ex. Nationalencyklopedin och Bra Böckers lexikon.

I Webster's Dictionary lyder definitionen för ordbok: "a reference book containing words usually alphabetically arranged along with information about their forms, pronunciations functions, etymologies, meanings, and syntactical and idiomatic uses". Ursprunget är det latinska ordet för just "ord".

I samma ordbok lyder definitionen för encyklopedi "a work that contains information on all branches of knowledge or treats comprehensively a particular branch of knowledge, usually in articles arranged alphabetically often by subject". Ursprunget är de grekiska orden för "utbildning" och "barn".

MK Förlags ordbok eller MKpedia? Båda namnen känns ungefär lika rätt och ungefär lika fel. Å ena sidan är det förra namnet möjligen mer adekvat än det senare. Å andra sidan är det senare namnet möjligen mer gångbart på internet. Jag löser inte detta problem just nu utan håller mig tills vidare öppen för båda namnen.

28/2: Vad är en definition?

Arbetet med MKpedia, MK Förlags ordbok, går vidare. Efter en veckas arbete består ordboken av 9.563 löpord. Jag har börjat med att skriva in uppslagsorden. Jag utgår från Skolordlista från 1980. Inte för att den skulle vara bättre än andra källor utan helt enkelt för att den med sina, enligt förordet, 30.000 uppslagsord är den minsta ordbok jag äger. Jag vill med andra ord så snabbt som möjligt publicera en första fungerande version av min ordbok.

När jag skrivit in uppslagsorden i Skolordlista blir nästa steg att formulera definitioner. Vad är en definition? Är det detsamma som synonym? Nej! En definition är en kort förklaring av vad ett ord betyder eller, som det står i Webster's Dictionary: "a statement of the meaning of a word or word group or a sign or symbol". En synonym är ett ord som betyder ungefär detsamma som ett annat ord eller, som det står i Webster's Dictionary: "one of two or more words or expressions of the same language that have the same or nearly the same meaning in some or all senses".

Jag tar upp definitionerna av dessa ord, alltså definition och synonym, eftersom det är vanligt i svenska ordböcker att förklara ord med synonymer. Som jag ser det är det bruket förkastligt. Visserligen kan man delvis förstå vad ett annat ord betyder om man känner till en eller flera synonymer till ordet ifråga men bara delvis: för full eller åtminstone bättre förståelse behövs en längre förklaring.

Ett exempel: I Skolordlista förklaras ordet epikuré med synonymen "njutningsmänniska". För att man bättre ska förstå vad en epikuré är behöver man t.ex. definitionen i Nationalencyklopedins ordbok: "urspr. anhängare av epikurismen", vilket ord definieras: "en filosofisk lära vars grundtanke är att upplevelsen av förfinade, måttfulla njutningar är livets mål".

Hur är då definitionerna i några ordböcker (tre svenska och en amerikansk) uppbyggda? Och hur långa är definitionerna? Jag väljer på måfå att analysera de nitton första uppslagsorden under bokstaven M (inte helt på måfå dock: jag är född 19 februari och M är den första bokstaven i mitt namn, alltså Mats).

Skolordlista (1980): 22 synonymer, 9 definitioner (6 om 2 ord, 1 om 3 ord, 2 om 4 ord). Totalt används 45 ord (2,4 per uppslagsord) eller, m.a.o., 0,5 definitioner per uppslagsord.

Illustrerad svensk ordbok (1984): 18 synonymer, 23 definitioner (4 om 2 ord, 2 om 3 ord, 6 om 4 ord, 6 om 5 ord, 2 om 6 ord, 1 om 8 ord. 1 om 10 ord och 1 om 11 ord). Totalt används 127 ord (6,7 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,2 definitioner per uppslagsord.

Nationalencyklopedins ordbok (2000): 3 synonymer, 19 definitioner (2 om 2 ord, 2 om 3 ord, 3 om 4 ord, 3 om 5 ord, 3 om 6 ord, 1 om 7 ord, 1 om 8 ord, 2 om 9 ord, 1 om 12 ord och 1 om 14 ord). Totalt används 117 ord (6,2 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,0 definitioner per uppslagsord.

Webster's Dictionary (1993): 89 synonymer, 35 definitioner (16 om 2 ord, 4 om 3 ord, 1 om 4 ord, 3 om 7 ord, 2 om 9 ord, 1 om 10 ord, 1 om 11 ord, 2 om 14 ord, 2 om 15 ord, 1 om 21 ord, 1 om 26 ord, 1 om 27 ord och 1 om 28 ord). Totalt används 357 ord (18,8 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,8 definitioner per uppslagsord.

Analysen av hur definitionerna är uppbyggda för anstå till senare. Jag formulerar dock redan nu på försök en policy för definitionerna i MKpedia, MK Förlags ordbok: att de för att vara mer upplysande ska påminna om definitionerna i Illustrerad svensk ordbok och Webster's Dictionary snarare än om definitionerna i Skolordlista och Nationalencyklopedins ordbok.