Blogg augusti 2007

2/8: Om kvalitet och kvantitet

"Jag gör just nu en satsning på kvalitet istället för en satsning på kvantitet," skrev jag 15 maj 2007. I och med sjösättningen av den nya layouten, som just nu pågår, har denna satsning på kvalitet nått ett viktigt delmål.

I denna fjärde version av layouten använder jag äntligen några effekter jag velat använda sedan jag började skriva html-dokument för snart två år sedan.

Det är ett tag sedan jag räknade ut hur man gör, men eftersom jag inte fått det att fungera som jag vill fullt ut i IE6, som många ännu använder, har jag väntat på att fler ska börja använda IE7 eller någon annan modernare webbläsare där dessa effekter fungerar.

Nu väntar jag inte längre utan förutsätter helt enkelt att alla redan använder en modernare webbläsare, t.ex. IE7, eller uppgraderar till en sådan om de stöter på webbsidor, t.ex. den här sidan, som inte visas korrekt i äldre webbläsare.

I den nya layouten använder jag bl.a. dessa effekter:

För det första fyller layouten alltid hela bildskärmen oavsett upplösning. Detta åstadkommer man genom att använda relativa värden (procent) i css-filen istället för absoluta värden (pixlar).

För det andra använder jag två fasta element: listen med länkar längst upp på sidan och listen med sökning och kontaktinformation längst ner på sidan. Detta åstadkommer man genom att använda "position: fixed" i css-filen.

För det tredje använder jag en bakgrundsbild som alltid är centrerad både horisontellt och vertikalt oavsett upplösning på skärmen. Detta åstadkommer man genom att skriva "background-position: 50% 50%; background-repeat: no-repeat; background-attachment: fixed;" i reglerna för "body" i css-filen.

Man måste också se till att bakgrundsbilden är minst lika stor som den största upplösning besökare på ens webbplats kan tänkas använda (d.v.s. om man som jag inte vill att bilden ska upprepa sig själv). 1.920 pixlar är den största bredd och 1.200 pixlar den största höjd någon av mina besökare använt. Alltså gjorde jag bakgrundsbilden något större, närmare bestämt 2.000 pixlar gånger 1.200 pixlar.

För de fjärde använder jag genomskinlig bakgrund (till inaktiva länkar längst upp på sidan och till de gröna rutorna på ömse sidor om huvudtexten). Detta åstadkommer man genom att använda en genomskinlig png-bild som bakgrund. Om man som jag vill att bakgrunden ska vara enfärgad räcker det om bilden är 1 pixel gånger 1 pixel stor; vill man att den ska bestå av fler färger får man förstås använda en större bild eller möjligen flera bilder.

Därmed lämnar jag resonemanget om kvalitet och övergår till att resonera om kvantitet, som jag kommer att satsa mer på framöver. I första hand tänker jag återuppta arbetet med ordboken och, som jag skrev 25 mars 2007 att planen var, åter "regelbundet publicera nya versioner tills 'MK Förlags ordbok' består av ungefär lika mycket text som t.ex. 'Norstedts svenska ordbok' och 'Bonniers svenska ordbok' – och sedan fortsätta tills det inte finns fler ord att skriva om".

Vidare kommer jag troligen att skriva mer om html, css och c/o. Om resultatet blir den "Manual för nybörjare på webbpublicering" som utlovades 6 maj 2007 eller endast ett antal blogginlägg vågar jag inte sia om. Jag har en del idéer, men de är ännu ganska vaga och behöver utvecklas en del innan de kan realiseras.

10/8: Om bättre och sämre webbläsare

Jag har tidigare rekommenderat webbläsarna Firefox 2, Safari 3 och TheWorld Browser 2 på sidan Länkar, eftersom jag trott att de visar koden på mina webbsidor korrekt.

Det gör jag inte längre.

Jag har nämligen upptäckt att om man ändrar storleken på texten i någon av dessa webbläsare ändras inte bara text webbsidans författare vill ska kunna ändras utan också text han eller hon "inte" vill ska kunna ändras.

På just mina sidor är problemet kanske inte så stort. Texten längst upp och längst ner på sidan flyter ut utanför bakgrundsbilden om man förstorar texten, men sidan fungerar fortfarande.

På andra webbsidor där författaren valt att ge besökare möjlighet att förstora eller förminska texten kan problemen dock vara större. T.ex. kan text försvinna bakom andra lager och bli oläsbar. Om man inte öppnar källkoden förstås.

Webbläsarna Avant Browser 11, Internet Explorer 7 och SmartBro 2 rekommenderar jag dock fortfarande, eftersom de såvitt jag vet visar koden på mina webbsidor korrekt.

Att Internet Explorer 7 fungerar bra är jag säker på, eftersom jag använder den webbläsaren till kanske 95 procent av mitt surfande och testande av webbsidor jag skriver. Hur bra Avant och SmartBro fungerar är jag dock mindre säker på, eftersom jag inte använt de webbläsarna så mycket.

Skicka gärna ett e-mail om du har använt Avant eller SmartBro mycket och kan uttala dig om hur bra de fungerar. Om du känner till någon annan webbläsare du tycker fungerar bra kan du också skicka ett e-mail. Jag provar i så fall den webbläsaren och rekommenderar den om jag tycker att den håller måttet.

☼

Anm. 24 juli 2008: F.n. rekommenderar jag endast Internet Explorer 7 och Avant Browser 11. Enligt min erfarenhet kan man i princip räkna med att de visar kod korrekt (d.v.s. den kod just jag skriver; något mer omfattande test har jag inte gjort). Det kan man däremot inte räkna med att Firefox 2 och Safari 3 gör (The World Browser 2 testar jag f.n. inte mina php-sidor i). Närmare bestämt fungerar Firefox 2 och Safari 3 bra tills man vill göra något utöver det vanliga. T.ex. vill jag f.n. att hr-elementet ska vara blått och en pixel högt. Det fungerar i Internet Explorer 7 och Avant Browser 11 men inte i Firefox 2 och Safari 3. Det finns ett antal liknande exempel.

11/8: Om google, goggles och googol

"Jag tar en titt på världen genom de där glasögonen så många använder nu för tiden. Jag gör med andra ord en googlesökning," skrev jag 10 februari 2007.

Jag var då övertygad om att Google syftar på "goggles", enligt Nationalencyklopedins ordbok "runda glasögon med bastanta hornbågar", som dock enligt en bildsökning med google(!) kan se ut också på andra sätt.

Jag förleddes att tro detta efter otaliga sökningar på nätet. De två oo:na i Googles logotyp ser ju nämligen ut som just glasögontypen goggles. Det verkade också logiskt att en sökmotor, som så att säga vill hjälpa surfare att se vad som finns på nätet, använder just ett slags glasögon som sitt namn.

Häromdagen upptäckte jag att jag hade fel. Åtminstone enligt vad som står på google.com, nämligen att "Google is a play on the word googol, which was coined by Milton Sirotta. [...] It refers to the number represented by the numeral 1 followed by 100 zeros. Google's use of the term reflects the company's mission to organize the immense, seemingly infinite amount of information available on the web."

12/8: Manual för webbmästare

"Det är nu drygt ett år sedan jag först försökte skriva html. Jag tycker det är dags att rekapitulera och reflektera över vad jag hittills lärt mig om webbpublicering. Jag brukar göra så ibland när jag lär mig något nytt, och det brukar oftast ge ett gott resultat i form av t.ex. större säkerhet och nya insikter. Jag kombinerar denna återresa med att försöka skriva den manual för nybörjare på webbpublicering jag själv velat ha för drygt ett år sedan."

Så skrev jag 6 maj 2007. Jag började också ambitiöst med att publicera den första lektionen: "Ett fungerande html-dokument". Därefter har arbetet med manualen till synes avstannat.

Men bara till synes. Under sommaren har jag övervägt fördelar och nackdelar med ett antal olika dispositioner. Jag har också skaffat mer kunskap om html och css, främst från referenserna på w3.org.

Nu är jag redo att gå vidare med manualen. Det första steget, att ordna vad jag hittills skrivit om webbpublicering under rubriken "Html&Css", tog jag igår. Det andra steget, att formulera några riktlinjer för det fortsatta arbetet, tar jag nu:

1. Ambitionen är inte att skriva en komplett manual.

2. Ambitionen är att skriva ett antal korta artiklar för såväl nybörjare som mer avancerade. Titeln ändras därför preliminärt till "Manual för webbmästare" (från engelska "webmaster", den som är ansvarig för en webbplats).

3. De flesta artiklarna ska bestå av a) ett kort stycke kod som kan klippas ut och klistras in och lätt modifieras samt b) korta förklaringar av precis vartenda tecken, ord etc. i denna kod.

4. Artiklarna ska främst ta upp den senast färdigutvecklade standarden (främst xhtml 1.1 och css 2).

5. Text i kod som kan bytas ut ska markeras tydligt.

6. Förklaringarna ska bara ta upp vad en nybörjare behöver veta för att kunna använda koden.

7. Det ska finnas länkar till webbsidor där den som vill kan hämta mer information.

8. Den som har frågor ska kunna få dem besvarade via e-mail.

Det tredje steget, att artikel för artikel realisera riktlinjerna ovan och andra riktlinjer jag formulerar senare, planerar jag att påbörja under hösten och fortsätta under vintern och våren. Om jag sätter ner foten redan sommaren 2008 eller sträcker ut steget längre återstår att se.

Anm. 24 juli 2008: Sidan "Html&Css" har utvecklats till sidan Källkod. Jag följer delvis riktlinjerna ovan. Bl.a. kan du få svar på frågor, både om koden på sidan "Källkod" och annan kod. D.v.s. i den mån mina kunskaper räcker. Jag är absolut ingen expert på dataspråk men heller ingen fullständig nybörjare. De dataspråk jag kan bäst är xhtml 1.1 och css 2.1. Vidare är jag ganska bra på CorelDraw och CorelPhotoPaint. Slutligen kan jag förstås allt(!) om skriven svenska och rätt mycket om skriven engelska.

13/8: Han som såg Källan 1

Det är nu några år sedan jag skrev och gav ut ett skönlitterärt verk. Det senaste är "Dikter från en liten utflykt i österled sommaren 2004". De försök jag gjort senare har bara resulterat i texter jag inte tycker är så bra att de kan ges ut.

Nu tror jag dock att jag åter är redo att skriva skönlitteratur som jag tycker förtjänar att publiceras. Jag tror att jag kan tacka lyrikern Erik Beckman för det. Det var länge sedan jag sträckläste en författare, men Erik Beckman kan inte läsas på något annat sätt. Åtminstone inte av mig just nu.

För det första tänker jag återuppta arbetet med eposet "Han som såg Källan", baserat på det forntida babyloniska "Gilgamesh-eposet", som jag påbörjade 2003 men av olika skäl aldrig avslutade. Eposet är en inte helt fristående fortsättning på "Origon".

För det andra tänker jag börja skriva en samling prosadikter med den preliminära titeln "1963-1999: Någon slags grafi". Jag fick idén när jag för några minuter sedan läste att Erik Beckman gav ut sin första diktsamling 1963, samma år som jag föddes, och sin sista 1999, året innan millennieskiftet, som väl åtminstone i ett skönlitterärt sammanhang kan betraktas som en gräns även om det väl de facto inte var annat än blott ytterligare ett årskifte i tidens lopp.

"1963-1999: Någon slags grafi" är ännu inte mer än en idé som mycket väl kan vara förkastad redan imorgon; det är dock sällan en idé känts så angelägen att realisera som den här. "Han som såg källan" har jag dock kommit så långt med att jag med största sannolikhet inte kommer att förkasta idén.

Med början här och nu tänker jag publicera verket rad för rad vartefter raderna blir klara. Jag tror att det kan vara intressant för åtminstone en och annan att följa tillkomsten av ett skönlitterärt verk, t.ex. en och annan som vill ge ut en bok men ännu har en del att lära innan han eller hon kan förverkliga sin dröm. Förhoppningsvis kommer också en och annan att skicka e-mail eller snailmail med synpunkter jag kan ha nytta av.

De första sju raderna av "Han som såg Källan" lyder just nu så här:

Kommentarer:

Rad 1: Han som såg Källan: Sha nagbu imuru. Så börjar standardversionen av "Gilgamesh-eposet", nedtecknad för ungefär 4.000 år sedan i Sumer. "Nagbu" kan också bl.a. översättas "djup", vilket översättarna av den senaste svenska utgåvan av "Gilgamesh-eposet" valt (Natur och Kultur 2001), och "allting", vilket översättaren på ancienttexts.org valt. Jag har valt översättningen "Källan" av två skäl: dels vill jag visa på anknytningen mellan "Han som såg Källan" och "Origon" (titeln på det senare verket betyder nämligen bl.a. "källor"), dels anser jag att översättningen "Källan" innehållsmässigt är ett bättre val i kontexten. apsu: den kosmiska urkällan med sötvatten under jorden i babylonisk mytologi.

Rad 2: Uruks furste: Gilgamesh.

Rad 5: dGish: Så skrivs namnet på Uruks furste i de äldsta versionerna av eposet om honom

Rad 6: kilad fast på mörk lapis lazuli: Anspelar på tavla 1 rad 25-26 i den svenska översättningen av "Gilgamesh-eposet": "Lyft upp tavlan av lapis lazuli, / läs berättelsen om den man, Gilgamesh, som gick igenom alla lidanden".

☼

Anm. 24 juli 2008: F.n. arbetar jag inte med "Han som såg Källan", men projektet känns såpass angeläget att jag med största sannolikhet återupptar det senare.

14/8: Han som såg Källan 2

Igår lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 8 till 11 lyder just nu så här:

Kommentarer:

Rad 8: arken kan tolkas på åtminstone tre olika sätt: a) pappersarken som det här eposet kommer att tryckas på, b) den farkost som enligt GT räddade jordens arter undan Syndafloden och c) den kista som enligt GT innehöll lagens tavlor. Den tredje tolkningen anknyter till tavla 1 rad 22 i "Gilgamesh-eposet", som i den svenska översättningen lyder: "Leta efter kopparkistan med lertavlor". hemligheten: akkadiska nisirtu, "esoterisk hemlighet". I "Gilgamesh-eposet" nämns två sådana hemligheter: Floden och Apsu. Gilgamesh sökte esoteriska kunskaper och är därför, som den som läst "Origon" uppmärksamt nog inser, en lämplig huvudperson i mitt epos.

Rad 9: en tvilling: I standardversionen av "Gilgamesh-eposet" skrivs hjältens namn dGish.gín.mash; den sista stavelsen kan bl.a. översättas "tvilling".

Rad 11: trädet: Gilgamesh; Gish betyder nämligen "träd".

15/8: Om definitioners längd

28 februari 2007 gjorde jag en undersökning av längden på definitionerna i fyra ordböcker. Min ytterst lilla undersökning av 19 uppslagsord i varje ordbok sade att i Skolordlista (1980) förklaras varje uppslagsord med 2,4 ord alias 0,5 definitioner, i Illustrerad svensk ordbok (1984) med 6,7 ord alias 1,2 definitioner, i Nationalencyklopedins ordbok (2000) med 6,2 ord alias 1,0 definitioner och i Webster's Dictionary (1993) med 18,8 ord alias 1,8 definitioner.

Jag formulerade på försök en policy för definitionerna i MK Förlags ordbok: "att de för att vara mer upplysande ska påminna om definitionerna i Illustrerad svensk ordbok och Webster's Dictionary snarare än om definitionerna i Skolordlista och Nationalencyklopedins ordbok".

Jag har nu kommit så långt med MK Förlags ordbok att det är dags att undersöka hur väl jag hittills följt policyn jag formulerade. Jag väljer på måfå 19 av de senast publicerade orden (akademi – aktiebolag).

Resultatet blir: 0 synonymer, 32 definitioner (1 om 2 ord, 1 om 3 ord, 1 om 5 ord, 5 om 6 ord, 4 om 7 ord, 3 om 8 ord, 2 om 9 ord, 3 om 10 ord, 1 om 11 ord, 2 om 14 ord, 3 om 15 ord, 1 om 16 ord, 1 om 17 ord, 1 om 23 ord, 2 om 24 ord och 1 om 30 ord). Totalt används 334 ord (17,6 per uppslagsord) eller, m.a.o., 1,8 definitioner per uppslagsord.

Jag har alltså hamnat väldigt nära Webster's Dictionary, precis som intentionen var, förutom att jag inte använt några synonymer. Detta trots att vad jag skriver nu bara är ett första utkast till ordboken, som senare kommer att kompletteras med fler definitioner och mycket annan information, t.ex. synonymer.

☼

13 augusti lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 12 till 15 lyder just nu så här:

Kommentarer:

Rad 14: Apsu: livets och kunskapernas urkälla i babylonisk mytologi.

Rad 15: Edin: stäppen men också Underjorden, där de döda fanns, i babylonisk mytologi.

18/8: Om bättre och sämre webbläsare 2

10 augusti skrev jag: Jag har tidigare rekommenderat webbläsarna Firefox 2, Safari 3 och TheWorld Browser 2. Det gör jag inte längre. Webbläsarna Avant Browser 11, Internet Explorer 7 och SmartBro 2 rekommenderar jag dock fortfarande.

Jag har sedan dess använt dessa sex webbläsare en del. Jag har upptäckt både fler fördelar och fler nackdelar med att använda respektive webbläsare. Just nu känner jag mig osäker på vilken av webbläsarna jag föredrar.

Vad göra? Naturligtvis vad jag brukar göra i situationer som denna: en liten undersökning. TheWorld utesluter jag, eftersom den inte gick att öppna när jag just nu försökte, men de andra fem webbläsarna kommer med. Jag utgår från startsidan på min webbplats, alltså mkforlag.com/index.html, men använder i några fall även andra sidor på min webbplats.

I tabellen nedan redovisas resultatet. 0 betyder: fungerar acceptabelt enligt min mening och utan att jag behöver lägga tid och kraft på inställningar eller letande. +1 betyder fungerar bra eller åtminstone bättre än de övriga webbläsarna i undersökningen. -1 betyder fungerar dåligt eller inte alls eller fungerar kanske om man ändrar en inställning eller letar tills man hittar rätt.

Bläddra: Om det finns pilar man kan bläddra bakåt och framåt med.
Flash: Om flashvideorna på mitt blogginlägg 31 juli 2007 visas eller inte.
Källkod: Om källkoden är färgad eller inte
Länkar i tabb: Om länkar kan öppnas i ny tabb via kontextmenyn (högerklickmenyn) eller inte.
Muspekare: Om muspekare visas som koden säger eller inte.
No breaking space: Om flera fasta mellanslag i följd visas korrekt eller om längden varierar.
RSS: Om mitt RSS-flöde visas eller inte.
Större text: Om bara text som ska förstoras gör det eller om också annan text förstoras.
Textupplösning: Hur lik tryckt text texten på skärmen är.

Undersökningen är förvisso allt annat än fullständig. Den är dock såpass stor att jag vågar dra följande (preliminära) slutsats: av de undersökta webbläsarna är Internet Explorer 7 bäst, Avant Browser 11 och Firefox 2 sämre, Safari 3 och SmartBro 2 sämst.

En konsekvens av den slutsatsen blir att jag ändrar min rekommendation ovan till höger. En annan konsekvens blir kanske att jag i framtiden kommer att använda Firefox 2 mer och Internet Explorer 7 mindre.

☼

Anm. 24 juli 2008: F.n. rekommenderar jag endast Internet Explorer 7 och Avant Browser 11. Se anm. ovan.

☼

13 augusti lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 16 till 18 lyder just nu så här:

19/8: Han som såg Källan 3

13 augusti lovade jag att publicera "Han som såg Källan" rad för rad vartefter raderna blir klara. Rad 19 till 24 lyder just nu så här: